Lektyr för lata sommardagar
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Åsa Linderborgs "Mig äger ingen" exempelvis, en bok som verkligen är värd alla de lovord som östes över den då den kom ut i våras. Boken är ett osminkat, varmt kärleksporträtt av hennes pappa, metallarbetaren, men också ett stycke kommunistisk släkthistoria som utspelar sig mitt i det svenska folkhemmets 70-tal.
Barndomsskildringar finns det ju många av, men det är inte enbart klassperspektivet som gör att Åsa Linderborg med den här redan placerar sig bland klassikerna i svensk litteratur.
Till de mer tidlösa arbetarskildringarna hör Maja Ekelöfs flera gånger prisbelönta "Rapport från en skurhink". Den är inte bara ett tidsdokument från 60-talet, den har oväntat också fått ny aktualitet denna sommar, då ett nytt städproletariat tar form i de skattesubventionerade hushållstjänsternas hägn. Frågan är bara: Vem blir 2010-talets Maja Ekelöf? Och vem kommer att skildra den verkligheten?
Gunnar Balgårds fjolårsbiografi över Helmer Grundström kan jag också med gott samvete rekommendera. Som författarliv var Grundströms allt annat än rätlinjigt. Balgård har lagt ner ett veritabelt hästjobb på att följa hans spår.
Resultatet är 500 sidor som man gärna återvänder till, mer än en gång. Av nyutkommet lockar mig Carina Burmans bok om Klara Johansson, kritiker och tidig feminist. Liksom Birgitta Holms om Victoria Benedictsson, förhoppningsvis med något färre sakfel än i hennes bok om Sara Lidman.
Politiska dagböcker och memoarer hör, oavsett årstid, till min egen favoritläsning. Och i den hyllan står den brittiske diplomaten, politikern och journalisten Harold Nicolson sen länge i särklass. "Engelsk kavalkad", som den svenska titeln lyder, i två volymer hör till de böcker jag skulle ha svårast att skiljas från i mitt bibliotek.
Nicolson satt i parlamentet under den dramatiska perioden 1935-45. Och förutom att han förde dagbok skrev han också brev hela tiden, till hustrun Vita Sackville-West, författare även hon, med bland andra Virginia Woolf i vänkretsen. Humor, politik, närvarokänsla, lysande stilkonst - man hittar allt man kan önska i dessa anteckningar. Inte ens det snäva överklassperspektivet stör. Snarare tror jag det bidrar till charmen. Och Nicolson själv konverterade rentav till labour när kriget väl var över.
Oväntade, absolut onyttiga läsupplevelser bör sommaren också ge tillfälle till. Tidskriften Offsides reseguide med både bröderna Nordahls Hörnefors och gamla VM-arenor från 1958 utprickade måste till exempel vara ett fynd för alla fotbollsnostalgiker efter vägarna denna sommar. Och ibland kan faktiskt en bunt gamla veckotidningar som man hittar uppe på vinden, vara just det som räddar en regnig semesterdag.