Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Handen på hjärtat: Inte ens den mest inbitne läsaren av PT:s ledarsida är nog överdrivet fokuserad på politik så här, dagen före julafton. Med allt som varken hunnit lackas eller packas än vågar jag gissa att helt andra saker står i fokus än opinionssiffror och eländet i Irak.<br /><br />Visst kan man kalla det en form av verklighetsflykt, men julen invaderar ohjälpligt våra sinnen, vare sig vi vill eller inte. Har du inte ens julklappslistan färdig är det sannerligen hög tid.<br /><br /><br /><br />Själv vet jag att det skulle få rum rätt mycket på min om jag gjorde en:<br /><br />Lille Viggs äventyr vill jag ha. Uppläst i radio tidigt på julaftonsmorgonen. Och i kväll, natten mot julafton, vill jag också höra Maud Reuterswärd småprata till julstöket. Alternativt Bertil Perrolf från Visby.<br /><br />Jag vill ha snö utanför fönstret, meterhöga drivor. Såna drivor som man där jag bor sällan ser annat än på julkort nu för tiden.<br /><br />Jag vill ha FiB:s julnummer. Gamla hederliga Folket i Bilds, med Rit-Olas "Biffen och Bananen" bakpå. Eller Rekord-Magasinets, med Per Stigman inuti.<br /><br />Allers i stället kunde också gå an. Men då måste det vara Kurt Ard som tecknat omslaget. <br /><br /><br /><br />Jag vill att det ska sitta en talgoxe och hacka på en fläsksvål som någon spikat fast på fönsterblecket. Eller ännu hellre en tofsmes, för en sån kan jag inte minnas när jag såg senast.<br /><br />Jag vill ha imma på fönstren och en ljuvlig doft av kryddpeppar och nykokt skinka som sprider sig i lägenheten.<br /><br />Jag vill att köksgolvet ska vara nyfernissat på julaftonsmorgonen och att det ska sitta pappersbonader på väggarna. Med lurviga tomtar som åker skridsko eller kommer farandes i en släde, fullastad med julpaket.<br /><br />Och att få höra Evert Taube sjunga "Knalle Juls vals" i radio, kan väl inte vara för mycket begärt när det är jul?<br /><br /><br /><br />På bordet vill jag att det ska ligga en blank, rödrutig vaxduk och så ska det finnas dopp i grytan och hemlagad sylta. Och grisfötter, välrakade förstås, som fått ligga i saltlake och dra sig några dygn. Finns det någon som gillar grisfötter numera mer än jag? Eller sätter upp julbonader?<br /><br />Jag behöver inte nödvändigtvis någon ny fällkniv efterskriven från Åhlen & Holm. Men en ny Bill-bok skulle sitta fint. Av Richmal Crompton, även om hon säkert sen länge är lika död hon som Maud Reuterswärd och Bertil Perrolf.<br /><br />Jag kan också klara mig galant utan Kalle Anka, men däremot inte utan Karl-Bertil: "Ljuga för mor på själva julafton? Nää!" Rakryggat yppa sanningen? Ja!"<br /><br />Och sen, en bit fram på kvällen, ska radiotomten vandra på versfötter i grammofonarkivet och spela "Sjömansjul på Hawaii".<br /><br /><br /><br />Skinkdoften och imman på fönstret kan jag fixa själv. Men resten behöver jag nog tomtens hjälp med. En riktig tomte. En som vet hur det ska vara. Och minns ungefär samma jular som jag själv.<br /><br />Julen är inte bara klapparnas och fridsbudskapets helg; den är också de goda minnenas helg. Så låt oss unna oss att vara nostalgiska. Nuet har vi ändå alltid fullt upp med. Och tids nog är framtiden över oss.<br /><br />God Jul!
