Lär av de goda i skolans värld
SKOLVÄRLDEN. Skolan får hård kritik för att inte klara sitt uppdrag. Men det är inte så att slutbetygen i den kommunala grundskolan blir allt sämre. Betygen är faktiskt i stigande. Arjeplog är ett bra exempel. Varenda elev som gick ut nian förra året var behörig till gymnasiet.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Slutbetygen i grundskolan blir faktiskt allt bättre. Eleverna kan mer och allt fler blir behöriga att läsa vidare på gymnasium, visar Skolverkets statistik.
Grundskolan i Arjeplog är ett exempel som är roligt att lyfta fram. Av flera skäl. Arjeplog har visat upp goda resultat genom åren, men också lyckats förbättra sig. Läsåret 2002/2003 klarade 88,4 procent av grundskolans avgångselever att ta sig vidare till gymnasieskolan. Ifjol var siffran 100 procent.
Varenda elev som gick ut nian var behörig till gymnasiet.
Arjeplog är en liten kommun, 3 224 invånare och 478 elever i grundskolan. Det innebär att ytterst små förändringar slår statistiskt hårt både upp och ner, men detta till trots är 100 procent ett remarkabelt resultat.
Arjeplog utmärker sig på flera sätt i skolvärldens statistik. Skolverket har satt ihop ett mätinstrument som ska visa vilka betyg en kommuns grundskoleelever borde ha haft med hänsyn till några faktorer som man vet påverkar betygen. Dit hör föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomi, andelen elever med utländsk bakgrund och elevens kön.
Eleverna i Arjeplog är de som slår forskarna med häpnad eller möjligen slår hål på fördomar. Arjeplogsbarnen toppar den här listan genom att prestera långt, långt högre resultat än vad som kan förväntas av dem utifrån deras öde, om man så säger.
Hur stor vikt som ska läggas vid en sådan här undersökning kan ifrågasättas, men den visar om inte annat att livet inte är helt förutbestämt och att människan kan överraska både positivt och negativt beronde på förutsättningarna.
Vad är det då som får Arjeplogs grundskola att, så att säga, lyfta sig i håret? Svaret på den frågan är i alla fall inte att kommunen har hög andel behöriga lärare, det vill säga lärare med pedagogisk högskoleexamen. Tre av tio lärare i Arjeplog saknar högskoleexamen och det sätter kommunen på jumboplats i riksligan.
Det ska givetvis inte tolkas som att det kvittar om lärare har högskoleexamen eller ej. Den pedagogiska utbildningen är värdefull och Arjeplog satsar på att lämna jumboplatsen i den här listan. En lärare som är oerhört kunnig i sitt ämne kan vara en urusel pedagog och då är det synd om eleverna som inte tillhör eliten.
Sanningen är den att Arjeplog haft svårt att rekrytera nybakade lärare från högskolan och därför tvingats att tänka i andra banor. Kommunen har satsat på att vidareutbilda Arjeplogsbor som redan arbetar som lärare. Flera ämneslärare studerar på högskola på distans och läser in pedagogikexamen på halvfart, med visst ekonomiskt stöd från kommunen.
Arjeplog utmärker sig dock också på ett annat sätt när det gäller lärarsidan. Lärartätheten är hög. Det går 10,3 lärare per 100 elever och det är på topp i landet. Att lärarna är många och därtill har god lokal kännedom är kanske svaret på varför eleverna i Arjeplog klarar sig genom grundskolan långt bättre än vad som förväntas av dem.
Skolor av det slaget kännetecknas av att man satsar på både kunskap och omsorg med nära och förtroendefulla relationer mellan lärare och elever. När man har det på det sättet i skolan är det lättare att i god tid sätta in de rätta stödinsatserna.
Skolan tål att diskuteras och förbättras. Till att börja med går det väl an att titta på de goda exemplen och lära av varandra. Omsorg och uppmuntran ger framgång i hundskolan. Helt säkert också i grundskolan.