Låntagarna får dyrt betala
FINANSKRIS. Räntan på bolån är mycket hög. Orsaken sägs vara att bankerna själva får betala dyrt när de i sin tur lånar pengar. Ändå kan Handelsbanken, mitt i krisen, överraska med ökad vinst. Det föder misstankar om en uppblåst låneränta.
Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
På samma sätt behandlas bankerna när de lånar upp pengar för att i sin tur låna ut till sina kunder. Men av allt att döma är det betydligt svårare att kontrollera kreditvärdigheten hos banker än hos privatpersoner. Den uppfinningsrika finansmarknadens härva av lån har skapat misstro. Ingen vet vem som eventuellt sitter med Svarte Petter och bland annat därför får bankerna betala en högre riskpremie på sina lån.
Det är i grova drag den förklaring bolånekunderna får till den höga ränta de nu måste betala. Och bankernas kostnad för risk har ökat, men det pris kunderna betalar för risken har ökat ännu mer. Bankernas nettomarginaler är rekordhöga, visar Comboloan som kontinuerligt följer bolåneräntornas utveckling hos samtliga banker.
Exempelvis ligger SEB:s marginal i dagsläget på 1,13 procentenheter mot tidigare 0,30-0,70 när det gäller ränta bunden i tre månader. Och SEB är inte på något sätt unik i sammanhanget. Bankernas tremånadersränta pendlar mellan 6,20-6,64 procent. Lägst ligger statliga bolåneinstitutet SBAB, högst ligger Handelsbanken/Stadshypotek.
Där har vi antagligen en bra förklaring till bankens goda resultat för senaste kvartalet. Trots finansiellt elände och höjt pris på risk har Handelsbanken lyckats öka sitt räntenetto (skillnaden mellan ränta på sparande och ränta på lån) till drygt 4,8 miljarder kronor. Det är närmare 900 miljoner kronor mer än samma period förra året, då allting var så mycket ljusare. Analytikerna är överraskade. Låntagarna är säkert också överraskade och inte så litet sura.
Riksbanken sänkte reporäntan, styrränta för bland annat rörliga bolån, med en halv procent till 4,25 procent. Rörliga boräntan brukar inte ligga mer än max en procent över reporäntan, men skillnaden är nu en bra bit över två procent. Bankerna litar inte på varandra, sägs det. Må så vara, men bankerna förefaller inte heller lita på staten. Trots garanti om nödhjälp med hiskeliga 1 500 miljarder kronor sjunker inte de höga bolåneräntorna mer än ytterst, ytterst marginellt.
Är det så att bankerna inte litar på staten eller är det möjligen så att bankerna ogärna vill ha inblandning från staten? Med den statliga garantin följer krav på stopp för bonusar och vidlyftiga chefslöner. I det läget väljer bankerna måhända att klara krisen på egen hand, kunderna betalar notan.
Eller också står bankerna så starka att de inte behöver statens hjälp och då borde räntorna på lån omedelbart sänkas rejält. I dag, torsdag, kommer Riksbanken med nytt räntebesked. En ytterligare sänkning av reporäntan kan inte lämna rörliga boräntan orörd. Just den räntan har stor betydelse för samhällsekonomin. Närmare sjuttio procent av bolånen ligger till rörlig ränta och det innebär att både höjningar och sänkningar snabbt påverkar hushållens ekonomi och köpkraft.
De garantier staten går in med för att dämpa den ekonomiska krisens effekter ska inte kosta medborgarna någonting, oavsett hur mycket de nyttjas av bankerna. Det är bra. Medborgarna kommer ändå att få betala på mer än ett sätt. Den ekonomiska krisen förstärker lågkonjunkturen. LO-ekonomerna räknar med nästan nolltillväxt och en arbetslöshet som närmar sig åtta procent 2010. Över hundratusen personer kommer att få gå från lön med jobbskatteavdrag till en försämrad a-kassa och högre skatt.
I det läget vore det tacknämligt om i alla fall bankerna kände ansvar och åtminstone inte tog ut överpris på sina lån till vare sig företag eller privatpersoner.
Bild: Kombo på pengar och villor. Ex.vis.
Bolånekunderna betalar dyrt för den ekonomiska krisen. För dyrt visar en undersökning. Bankernas räntemarginal är rekordhög.