Lån från norr till rika staten
PENGAR. Kommun- och landstingspolitiker i Norrbotten och Västerbotten känner sig nödsakade att låna ut 250 miljoner kronor till Banverket för att inte projektet Norrbotniabanan ska dö ut. Ansvarsfullt av lokalpolitikerna, underbetyg åt en regering som vadar i pengar.
Landsting och kommuner i Norrbotten och Västerbotten känner sig nödsakade att låna ut 250 miljoner kronor till Banverket för att hålla projektet Norrbotniabanan vid liv. Detta samtidigt som regeringen vadar i pengar. (Arkivbild)
Foto: Robert Lundberg
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Samtidigt kommer signaler om att konjunkturen bromsar in. De nya jobben minskar, de arbetslösa ökar, inflationen och räntorna stiger. Således borde det vara läge för alliansregeringen att använda överskottet till investeringar som skapar jobb och förutsättningar för tillväxt. Det är också vad KI räknar med, men det gör av allt döma inte finansminister Anders Borg.
Anders Borg planerar för att halvera statsskulden, dra ned den till en nivå som aldrig förekommit sedan Gunnar Strängs tid. Förefaller improduktivt. Vilken glädje har svenska folket av att bo i ett land med världens lägsta statsskuld om arbetslösheten samtidigt ökar och förutsättningarna för investeringar i utveckling och nya jobb är förbrukade?
Plutokrater ser pengar som mål och inte medel. Sveriges finansminister tycks hysa en plutokrat bakom sitt radikala yttre. Han borde vilja mer än att slå rekord i låg statsskuld och gynna dem som redan har sitt på det torra, med ytterligare skattesänkningar.
Från Sveriges kommuner och landsting, SKL, anförda av moderaten och ordföranden Anders Knape, kommer skarpa krav om att regeringen ska ge förtur åt investeringar i vägar och järnvägar och öka anslagen till infrastrukturen. I detta är kommun- och landstingspolitiker förenade över parti- och blockgränser.
Om regeringen misstror de förtroendevalda ute i landet, sätter den förhoppningsvis större tilltro till Svenskt Näringsliv som tillsammans med SKL upprättat ett 10-punktsprogram med krav om upprustning, utbyggnad och effektivisering av landets järnvägar och vägar.
I det här programmet har Norrbotniabanan en given plats. Basindustrin i Norrbotten och Västerbotten, ryggraden i Sveriges ekonomi, behöver Norrbotniabanan för att överleva och utvecklas. Green Cargo har konstaterat att Stambanan genom övre Norrland inte ens klarar fem procents ökning av godstrafiken i sitt nuvarande skick.
Med Norrbotniabanan kan industrin radikalt sänka sina transportkostnader och restiderna längs Norrlandskusten halveras. Det innebär att nya utbildningsorter och arbetsmarknader öppnar sig på pendlingsavstånd från hemorten. En närmast gudomlig gåva för människorna i norr, vars alternativ nästan aldrig varit annat än uppbrott från hembygd, släkt och vänner..
Klimatberedningen vill öka godstransporterna per järnväg med femtio procent. Det skulle sänka koldioxidutsläppet med en miljon ton. Enbart Norrbotniabanans tillkomst beräknas befria luften från 100 000 ton koldioxid per år. Vi kan få jobb och tillväxt, produktion och transporter kan öka, och ändå uppfylla EU:s rätt tuffa miljökrav.
Miljöminister Anders Carlgren har denna vecka anslutit sig till klimatberedningens järnvägssatsning, där Norrbotniabanan ingår, men hamnar då på kollissionskurs med såväl finansministern som statsministern. Regeringens mäktigaste statsråd liknar järnvägssatsningar med att kasta pengar i sjön.
För att inte projektet Norrbotniabanan ska läggas för fäfot är kommunerna Piteå och Skellefteå plus landstingen i Västerbotten och Norrbotten beredda att gå in med ett lån på 250 miljoner kronor till Banverket. Invånarna i de här kommunerna och landstingen ska alltså låna ut pengar till staten vars kassa är sprängfylld. Avstå miljoner som mer än väl behövs till kärnverksamheterna; skola, vård och omsorg.
Med den här regeringen är det kanske enda utvägen, men det är inte klokt. Staten är rik, landstingen går med underskott. Statskassan tillhör ingen annan än folket och folket vill ha valuta för pengarna. Inte spara till begravningen.