Läkarbrist och onödiga dödsfall
SJUKVÅRD. Varje år dör omkring 4 000 patienter i onödan på grund av misstag i vården. Misstag som kunnat undvikas. Personalbrist anges som en orsak och Socialstyrelsen vill att fler läkare utbildas. Det är gott och väl, men det krävs också mer av omvårdande personal som kan ta hand om patienterna sedan läkarna gjort sitt.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Kjell Asplund, generaldirektör på Socialstyrelsen, säger till Svenska Dagbladet att det inte finns någonting som talar för att patientsäkerheten skulle vara bättre i Sverige än i USA och andra länder. Undersökningar som görs visar oftast att läget är värre än befarat.
Raden av misstag och fel som leder till att patienter dör i onödan och ännu många fler skadas, är lång. Vanligast är att patienter får sårinfektioner därför att det är för dåligt ställt med hygienen och rutinerna på vårdavdelningarna. Fallolyckor och bristfällig information och kommunikation om läkemedel och eftervård när patienterna byter vårdgivare är en annan orsak. Det kan exempelvis gälla när en patient opererats på Sunderby sjukhus och förs till Piteå älvdals sjukhus för eftervård.
Sedan kommer rent förödande misstag där man förväxlar läkemedel, blodpåsar, opererar fel ben, felbehandlar, reagerar för sent på symptom och ställer fel diagnos. Den 13-åriga flickan som dog av brusten blindtarm sedan hon nekats att komma in till vårdcentralen i Storuman är ett tragiskt exempel på onödigt dödsfall. "Magsjuka" ljöd diagnosen ställd per telefon. Socialstyrelsen borde ge svenska folket det absoluta rådet att kasta sin övertro på sjukvårdens auktoritet och lita till sitt eget omdöme.
Patientsäkerheten ska nu kartläggas ingående, modell USA, och misstagen reduceras. Dåligt organiserade arbetsplatser och personalbrist kan vara en orsak. Socialstyrelsen föreslår också att läkarutbildningens byggs ut. Förhoppningsvis kommer Umeå då att behandlas generöst. Det skulle vara till gagn för Norrbotten där läkarbristen är mycket stor.
Överhuvudtaget måtte läkarbristen vara skriande. Ingen annan yrkesgrupp överskrider systematiskt övertidsarbetet i sådan omfattning som läkarna och ändå tvingas landstingen hyra in stafettläkare för miljoner och åter miljoner. I Norrbotten slutade stafettläkarnotan för 2005 på 70 miljoner kronor. Det är 20 miljoner kronor mer än året innan. En del av kostnaden kommer av att man höjt bemanningen inom psykiatrin och dessutom har vakanser täckts upp, men stafettläkarna är ändå en väldigt dyr arbetskraft i jämförelse med ordinarie landstingsanställda.
För piloter finns stränga krav på vilotid, men inte för läkare som ska ställa diagnos, ta beslut om behandling och operera. Läkare får i princip arbeta hur många och hur långa pass som helst. De kan också, när de fyllt sin kvot i ett landsting, fortsätta på ny kula i ett annat landsting.
"Det kräver inte mycket kunskap för att förstå att det är en säkerhetsrisk", säger Synnöve Ödegård på Socialstyrelsen som doktorerar på patientsäkerhet", till radions Kaliber som förra året gjorde omfattande reportage om läkarnas övertid.
Det räcker inte med att läkarna blir fler. Den omvårdande personalen måste också utökas. Personal som håller såren rena, som ser till att patienten får i sig mat och vätska, som kan hålla en hand, stryka en kind och trösta när smärtan och ångesten tränger på. Utan de insatserna kan de lyckade, dyrbara läkarinsatserna vara helt bortkastade.