Lägg alla pappren på bordet
AVVISNING. Den 18 december 2001 greps de två egyptierna Mohammed Al Zery och Ahmed Agiza i Sverige. Världsläget var fortfarande något kaotiskt efter terrordåden mot New York och Washington den 11 september samma år. Misstänkta terrorister jagades med blåslampa. Sedan dess har den brutala avvisningen kritiserats.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
De båda egyptierna greps, efter tillskyndan från USA, och förpassades snabbt efter gripandet ut ur landet. Båda som misstänkta terrorister. Behjälpliga vid avvisningen var maskerade amerikanska agenter. Dessa tog i princip över de två männen som svensk polis försett med hand- och fotbojor.
I det specialbeställda flygplanet kläs de två misstänkta männen av sina civila kläder. Detta under förödmjukande former. Någon form av stolpiller förs upp i analöppningarna, de påtvingas blöjor och overaller innan flyget lyfter mot Egypten. Ett land som är känt för att tortera sina fångar, men den svenska utrikesförvaltningen säger sig ha skaffat försäkringar från Egypten om att Al Zery och Agiza inte skulle torteras. En from förhoppning har det senare visat sig.
I efterhand vet vi nu att den svenska regeringen mörklagt det mesta kring förpassningen. När Sveriges dåvarande Kairoambassadör Sven Linder träffar männen för att utröna om de fått rättvis behandling berättar de att de misshandlats och förhörts med ögonbindel.
Uppgifter som Linder i god ordning vidarebefordrar till UD, information som UD endera inte tar på allvar eller låter försvinna i stora arkivet. Inför FN:s tortyrkommitte hävdade UD att de två männen inte framfört att de torterats eller misshandlats.
Det tycks ha varit viktigare för regeringen och utrikesförvaltningen att upprätthålla goda relationer till Egypten och framförallt USA än att tillse att de löften man fått från den egyptiska regeringen infriades.
Det märkliga i denna i övrigt mycket märkliga historia är hur lättvindigt och blåögt det svenska rättssamhället ställde upp på dels USA:s krav på att förpassa två farliga "terrorister", dels på troskyldigheten gentemot Egypten, där tortyr sedan länge hör till vardagen i samband med förhör och i fängelser.
Terrorism ska bekämpas, men inte på bekostnad av grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Det måste ske med rättssamhällets fundamenta som grund. Godtycke skapar bara nya problem. Oskyldiga människor drabbas utan möjlighet att hävda sin oskuld. I kriget mot terrorn har vi fått flera exempel på detta. Även i vårt land.
Sverige har traditionellt tillhört de länder som stått upp för alla människors lika rättigheter. För de grundläggande demokratiska värdena. Emot tortyr och dödsstraff. Vi får inte slira på orden och i vår hållning. Därför är det så bra att en av de avvisade egyptierna nu får en ursäkt, men regeringen måste också göra en insats för Ahmed Agiza som har sin familj kvar i Sverige. Och som till skillnad mot Al Zery dömdes till 15 års fängelse efter en ur rättssäkerhetssynpunkt parodisk rättegång.
Mänskliga rättigheter får aldrig framstå som ett hot mot samhället. Det är i stället ett regelverket som ska slå vakt om den svages rätt. Stödja dem som är utsatta och förföljda. Därför behöver avvisningen av de två egyptierna genomlysas i alla dess märkliga turer. Allt måste upp på bordet.