Kontentan av den här personalpolitiken har blivit att många arbetsplatser i kommuner och landsting i dag nästan enbart består av medarbetare i ungefär samma ålder och samma kön.
För att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar personalsituation är det därför viktigt att fler yngre och välutbildade kommer in på de offentliga arbetsplatserna. Här finns ett problem.
Beredskapen att möta framtidens utmaningar inom vård och omsorg är tyvärr låg. Istället har allehanda räknenissar fått dominera. Då är det inte medborgarnas behov som kommer i första hand utan sifferexercisen.
Verkligheten är samtidigt att den kommunala sektorn, liksom andra samhällssektorer, kräver större flexibilitet som inte sällan snabba och ibland tvära kast. Då är en kombination av yngre anställda och mer erfarna självfallet en idealsituation för att verksamheten ska fungera på ett fullgott sätt.
I dag upplevs många av vårdens arbetsplatser som oattraktiva. Inte minst beroende på att det idag är färre anställda som ska klara samma arbetsuppgifter som det krävdes fler att utföra för bara några år sedan. Utbrändhet har också blivit en av de stora sjukskrivningsorsakerna inom vård och omsorg.
Inom äldreomsorgen är nio av tio anställda kvinnor. När sedan ungdomar i vårdutbildningen i enkätundersökningar helst väljer bort äldrevården förstår alla att vi snart, och i ett dystert scenario, kan stå inför problem.
När människor känner att de inte räcker till, och när de går till ett arbete där de sällan kan känna tillfredsställelse och att de kunnat göra vad de skulle vilja ha gjort, är det inte förvånande att detta förlängningen leder till sjukfrånvaro och till långtidssjukskrivningar.
Vård och omsorg har redan i dag svårt att rekrytera nya krafter. Detta förhållande blir inte bättre av att den personal som en gång anställs inte sällan väljer att hoppa av. Arbetsmiljön upplevs som dålig, jobbet som stressigt och arbetsorganisation som gammalmodig hierarkisk. Kompetensutveckling är på många håll ett nästa okänt begrepp.
På många sätt har kommuner och landsting försatt sig själva i dagens situation. Lönerna inom framförallt vård och omsorgsyrkena är många gånger ett hån mot den yrkesinsats som många vårdens anställda ställer upp med. En undersköterska eller barnskötare har idag en slutlön på omkring 20 000 kronor i månaden.
De anställdas inflytande på den egna arbetsplatsen har också kommit på undantag. I grunden är det en kunnig, kompetent och engagerad personal som behövs om framtidens vård och omsorg ska klaras. Anställda i kommuner och landsting förväntar sig initiativ, som på ett tydligare sätt än idag visar att de är delaktiga och uppskattattade på jobbet.
Då handlar det framför allt om bättre löner och ett större inflytande över arbetsorganisation och arbetsmiljö.