Ledare: Kvinnan bakom Ericssons Kinalyft

FRAMGÅNGSRIK. Carl-Henrik Svanberg är Ericsson personifierad. Gunilla Nordström har vi inte hört mycket om. Ändå är hon Sony Ericssons chef i det betydelsefulla Kina och den som på rekordtid vände miljardförluster till 4,8 miljarder i vinst. Hur många fler "Gunilla Nordström" finns det som aldrig släpps fram i direktörs- och styrelserummen?

Piteå2006-02-21 00:00
Birgitta Pettersson
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Gunilla Nordström har av tidningen Veckans Affärer utsetts till den mäktigaste kvinnan i svenskt näringsliv. Den utmärkelsen gjorde att hon hamnade i blickpunkten på måndagen.<br /><br />Denna 47-åriga kvinna är Sony Ericssons Kinachef med placering i Kina. Hon är uppväxt i <br />Luleå, kom till Ericsson 1983 och där har hon blivit kvar. Vägen till Peking har gått via Chile, Spanien och England. Hon blev Sony Ericssons regionchef i Kina 2002 och sedan sommaren 2005 är hon chef för hela bolaget i Kina.<br /><br />När Gunilla Nordström kom till Kina låg Sony Ericsson riktigt risigt till. Pengarna rann ur det nyfusionerade bolaget och absolut sämst gick det i Kina. <br /><br />Med Gunilla Nordström klättrade företaget snabbt upp till femte plats på topplistan. Hon lyckades ta företaget förbi en rad internationella aktörer plus ett 50-tal lokala tillverkare som alla slåss om 400 miljoner användare av mobiltelefoner.<br /><br /><br /><br />Gunilla Nordströms första åtgärd för att förmå kineserna att välja Ericssons mobiler i större utsträckning var att byta ut cheferna. Alla internationella chefer ersattes med kinesiska näringslivstoppar. Västerlänningarna fick åka hem. Inte utan protester. Kommentarer som "men de är ju inte särskilt bra på engelska" kontrade hon med "och hur bra är du på kinesiska?", skriver VA.<br /><br />Hon jämför den trendkänsliga mobiletelefonbranschen med modeindustrin och säger att det behövs människor som förstår marknaden och kunderna, har fingret på pulsen hela tiden och kan agera snabbt. <br /><br />Hon insåg också någonting som västerlänningarna inte insett; att kineserna är bäst på Kina.<br /><br /><br /><br />De fåtal kvinnor som nått topplaceringar i svenskt näringsliv är ofta negativa till kvotering av kvinnor till bolagsstyrelserna. Det ses som en skam att bli inkvoterad. Kvinnan har trängt undan mannen, inte på grund av meriter utan på grund av sitt kön. <br /><br />Vad dessa begåvade kvinnor inte tycks se är att männen kvoterats in från tidernas begynnelse. Kön och nätverk har gjort hela jobbet fram till direktörsstolen och styrelseposten.<br /><br />Gunilla Nordström är för lag om kvotering. Kvinnornas intåg i styrelserummen går för sakta. Styrelserna i de största svenska börsbolagen består till 83 procent av slips- och kostymbärare. Ynka 17 procent av styrelseposterna upptas av kvinnor. Svenskt Näringslivs förklaring att det inte finns kompetenta kvinnor nog, är kvalificerat strunt.<br /><br /><br /><br />Vid flera tillfällen har regeringen hotat näringslivet med lag om kvotering, om inte snar bättring uppnås. Varken det ena eller det andra har inträffat. <br /><br />Justitieminister Thomas Bodström har tillsatt en utredning som senast den 1 juni i år ska presentera ett förslag till lag om kvotering till styrelserna i de största svenska företagen.<br /><br />Bland direktiven finns krav på att minst 40 procent av ledamöterna ska vara kvinnor, men det går bra med 60 procent också. Huvudsaken att den stora obalansen försvinner. <br /><br />Börsbolagen har en sista chans att i samband med vårens bolagsstämmor rehabilitera sig genom att putta bort ett antal män och ersätta dem med kvinnor. Den chansen har inte tagits, så nu må här stunda lagstiftning.<br /><br /><br /><br />Att framställa kvotering och lagstiftning som ett hot mot näringslivet är givetvis helt fel. Se det istället för vad det är; ett framgångslöfte. Kvinnor är bra för affärerna. Gunilla Nordström är bara ett exempel.<br /><br />
Läs mer om
Piteå