Kvarsittning, skolministern

HÅRDARE TAG. Utvisning. Avstängning. Hårdare straff. Så lyder skolminister Jan Björklunds recept på en bättre skola. Visst. Ordning och reda behövs. Men värmen då? Var finns värmen? Och pedagogiken.

Piteå2006-10-27 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Nästa vecka, när barnen är lediga från skolan, presenterar skolminister Jan Björklund sitt förslag till ny skollag. En lag som ska ge lärarna rätt att utdela hårdare straff för att få tyst i klassen. Dagens Nyheter har fått en förhandstitt och presenterade på torsdagen vad som förhoppningsvis bara är valda stycken. Ty där fanns bara piska. Inte en enda liten morot.

Regeringen har en målsättning; att få mer ordning i skolan och för att uppnå det ska lärarna få befogenhet att utdela hårdare straff. Kvarsittning, utvisning, avstängning, för gott på gymnasiet, tvångsförflyttning, skriftliga varningar hem och skolk inskrivet i betyget. Ett ok att bära livet ut.



På det här sättet vill skolministern skapa trygghet och studiero. Avsikterna må vara goda, men själva upplägget lider av en allvarlig undernäring på värme och pedagogik. Det är möjligt att lärarna lyckas få tyst i klassen om de kan hota med hårdare straff och också verkställa dem, men att det leder till bättre förmåga att tillägna sig undervisningen är verkligen ingen självklarhet.

I 1950-talets skola var klasserna stora, läraren ofta en fruktad auktoritet och i klassrummet var det så tyst att en tappad penna lät som ett mindre åsknedslag. Där var det verkligen studiero, om man med det menar att eleverna ska hålla tyst så länge de inte fått frågan. Det var tidiga betyg och det var en hårddisciplinerad pluggskola, där de som hade "lätt för sig" klarade sig hyggligt och ibland riktigt bra, men för de andra, de medelbegåvade och de som kämpade med läs- och skrivsvårigheter, fanns inget lyft i denna studiero.



Och det finns inte heller i Jan Björklunds förslag till ny skollag. Åtminstone inte i det som hittills publicerats. Att få tyst på stökiga och bråkiga elever kan inte vara målet. Mer måste till. Insatser som gör det möjligt att ta reda på varför eleverna är oroliga och bråkiga. Hur ser barnens och ungdomarnas liv ut när de inte är i skolan? Hur är det där hemma? Under vilka förhållanden växer de upp? Har de svårt att lära sig läsa och skriva och i så fall varför? Behövs det utredning och specialundervisning?

"De som bråkar gör det för att få uppmärksamhet från sina vänner. Om man blir avstängd blir det nog mer bråk och man missar bara ännu mer". Detta kloka citat är hämtat från DN och Adina Jackson, årskurs sex, intervjuad apropå förslaget till strängare skollag. En annan "sexa" berättar att han fick skriva ner på papper varför han stökat. Bra, tyckte han. "Det fick mig att tänka efter".



Mette Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund, oroas över den tydliga satsningen på hårdare disciplin. Hon undrar hur det ska gå med det som är viktigast för eleverna, lärandet och fokuseringen på kunskap. Risken finns att man behandlar symptomen och inte de bakomliggande orsakerna. Hon hoppas innerligt att regeringen har andra förslag att komma med än de som främst handlar om bestraffningar och utvisningar.

Det är bara att instämma i den förhoppningen. Det finns alltid en orsak till att barn och ungdomar är bråkiga ock stökiga. Bland dem som i sitt arbete har att göra med människor som hamnat snett i livet finns en enighet om att orsaken nästan alltid kan spåras till barndomen. Allt kan inte läggas på skolan, ansvaret är hela samhällets. Men nu handlar det om skolan och skolan behöver mer personal för att klara sitt uppdrag; att ge varje elev det bästa utifrån sina förutsättningar. In med fler lärare, kuratorer, specialister.

Fler i arbete. Det är väl just den här regeringens ledord.

Läs mer om