Krossad dröm för 40 år sen

Piteå2008-08-21 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
"Denne regjeringa lykkes alt for", lär Norges statsminister Johan Nygaardsvold ha utbrustit då kronprinsessan Märtha nedkommit med en son 1937.
För Fredrik Reinfeldt börjar det vara tvärtom: För hans regering lyckas ingenting. Inte ens sommarvädret blev någon höjdare. Och i OS borta i Peking har våra blågula gulddrömmar slutat i idel besvikelser. Att jämföra med fyra guld i Aten 2004. Och hela sju i vinter-OS i Turin sen, när landet fortfarande styrdes av socialdemokraterna ...
Sportevenemang av detta gigantiska format med nattvak och tidiga morgnar brukar normalt lämna vissa abstinensbesvär efter sig, men den här gången känns det faktiskt bara skönt att det snart är över. En OS-vecka utan svenska guldmedaljer kan kännas väldigt lång. Och två är definitivt alldeles för mycket.

Surströmmingspremiären har åtminstone traditionellt brukat förgylla denna årstid, men frågan är hur många som verkligen bryr sig, numera, då det går att äta surströmming året runt?
Till det märkliga med denna delikatess - bortsett från den angenäma doften - hör att den aldrig skildrats litterärt. Norrlandskusten har ju fostrat betydande författare som Lars Ahlin, Lubbe Nordström och Birger Norman, men - rätta mig gärna om jag har fel - ingen av dem har skrivit om surströmming tillnärmelsevis lika aptitretande som Strindberg skrivit om kräftor.
Surströmmingsakademien - det finns faktiskt en dylik - bör snarast utlysa en novelltävling.

Den 21 augusti - dagens datum var ett tag lika sorgkantat som den 11 september sen blivit. För oss som har åren inne och var politiskt medvetna var det ju då, natten mot den 21 augusti för exakt fyrtio år sen, som sovjetiska stridsvagnar rullade in i dåvarande Tjeckoslovakien och krossade den dröm om en kommunism med mänskligt ansikte som fötts under den så kallade Pragvåren.
Protester över hela västvärlden givetvis, men själv befann jag mig vid den bulgariska Svarta havskusten på mitt livs första solsemester och visste ingenting. Jo, en viss oro märktes nog i luften, men ringa hem var inte att tänka på och den enda utländska press som fanns att tillgå var östtyska Neues Deutschland där övergreppet beskrevs som en akt av socialistisk brödrahjälp, iscensatt av Warszawapakten för att hejda kontrarevolutionen.

Vad som hände var i själva verket att Pragvårens man Alexander Dubcek brutalt föstes ut i kulisserna för att ersättas av Moskvalakejer typ Gustav Husak, som det sen skulle ta ytterligare drygt två decennier att bli av med.
När jag omsider, i början av september, återkom till fosterlandet fann jag att överfallet på Tjeckoslovakien också radikalt kastat om förutsättningarna i den valrörelse som pågick här. Om de borgerliga tidigare känt segervittring var den nu plötsligt bortblåst.
Det under C H Hermansson pånyttfödda vpk var samtidigt på vippen att utplånas, medan de nederlagstippade socialdemokraterna däremot gick mot ett dundrande segerval.
Över 50 procent ...
Om två år vore det ett drömresultat för Mona Sahlin. Men om Carolina Klüft skulle klämma i med sju meter borta i Peking vore det inte så tokigt heller.

Läs mer om