Krispaket med magert innehålI
KRISPAKET. Lågkonjunkturen tvingar landstingen att i år spara närmare fyra miljarder kronor och göra sig av med 4 000 anställda. Landstingen är inte Sony Ericsson eller Volvo. Landstingen är de som ska ge Sveriges medborgare sjukvård och behovet av den faller inte med konjunkturen. Trots det inte en krona i Anders Borgs (M) krispaket.
Det skramlade rätt tomt i finansminister Anders Borgs (M) och näringsminister Maud Olofssons (C) krispaket. Inte en krona till den hårt drabbade allmänna hälso- och sjukvården.
Foto: Mats Andersson / SCANPIX /
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Norrbottens landsting är inte ensamt om att kämpa med en ekonomi i obalans. I själva verket är det bara Jönköpings landsting som i år klarar sig undan besparingar och uppsägningar. Stockholms landsting står för största besparingen, 800 miljoner kronor, och det kostar bland annat 900 jobb på Karolinska universitetssjukhuset. Inom Skåne sjukvårdsregion ryker 600.
Landsting efter landsting tvingas skära i kostnaderna. Sammanlagt handlar det om att minska kostnaderna med 3,6 miljarder kronor och personalen med 4 000 anställda, visar en sammanställning Dagens Medicin gjort. Värst drabbat är ändå Västernorrlands landsting där kostnaderna ska sänkas med 550 miljoner kronor i år. Det motsvarar 2 259 kronor per invånare.
Många av landstingen kämpar på med gamla underskott för att uppfylla kravet om budget i balans. Dit hör stackars Västernorrland plus ytterligare fem, sex landsting. Dock inte Norrbotten och inte Stockholm. Norrbotten fick spara bort sitt underskott, Stockholms landsting fick amnesti.
Under den moderata ledningen drog Stockholms landsting på sig ett underskott på 10 miljarder kronor. Det trollades bort med någonting som kallas "synnerliga skäl". De skälen är att Stockholm skulle få säga upp halva personalen eller höja skatten flera kronor. Amnestin utfärdades när socialdemokraterna hade regeringsmakten.
I rådande krisläge borde fler landsting få hjälp med att sanera ekonomin och därtill extra miljarder i statsbidrag. I Sverige har vi rätt till likvärdig vård oavsett privat ekonomi och oavsett bostadsort. Behovet ska styra. Ingenting annat.
Bra målsättning, men den fungerar inte lika bra som det är sagt och tänkt. Bostadsorten har avgörande betydelse visar bland annat Cancerfondens rapport och även om inte den privata ekonomin avgör, så kan ekonomin i det landsting du tillhör ha avgörande betydelse. Det är varken rimligt eller rättvist.
Det krispaket finansminister Anders Borg (M) och näringsminister Maud Olofsson (C) presenterade på torsdagen var ett magert paket som snarare skapar mer kris än mindre. Iinte en krona till kommunsektorn. Ändå anser betrodda ekonomer, däribland Lars Calmfors, ordförande i regeringens finanspolitiska råd, att just pengar till den offentliga sektorn tillhör det ekonomiska stöd som har högsta träffsäkerhet vad gäller att bevara och skapa jobb.
Till Dagens Medicin säger Jerker Swanstein, moderat regionråd i Skåne apropå regeringens kallsinniga inställning till landstingens och kommuners rop på extramiljarder: "Det kan inte vara så här som alliansens vallöfte såg ut om sjukvård och välfärd".
Anders Borg framhärdar om vikten av statliga finanser i balans. Visst är det bra med starka statliga finanser. Det har Sverige med, om inte världens så, en av världens absolut lägsta statsskulder. Riksrevisionen har dessutom skarpt kritiserat regeringen för att den sparar mer än riksdagen beslutat, utan att berätta vad pengarna ska gå till.
En inte alltför avancerad gissning är att regeringen lönnsparar till valfläsket. Det kan visa sig vara väldigt ohälsosamt.