Krisens olika ansikten

KRIS. Småbarnsfamiljer vräks i väntan på pengar från försäkringskassan. Över 90 000 har varslats om uppsägning. Toppchefer får lönerna frysta, men bonusprogammen rullar på. Krisen slår brett, men inte blint.

Ericssons vd Carl-Henric Svanberg och andra toppchefer ska inte unna sig några löneförhöjningar i år, men bonusprogrammen rullar på.

Ericssons vd Carl-Henric Svanberg och andra toppchefer ska inte unna sig några löneförhöjningar i år, men bonusprogrammen rullar på.

Foto: Jessica Gow

Piteå2009-01-30 00:18
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Finanskrisen och den tvärnitande konjunkturen är till övervägande del importerad. Precis på samma sätt som den finansiella uppgången och högkonjunkturen styrdes av utvecklingen i omvärlden, kommer nedgången utifrån. Även om regeringen bara vill godkänna den sistnämnda ordningen.
Krisen i försäkringskassan är däremot hemmagjord. Dock avstår regeringen också från att ta på sig någon del av ansvaret för denna. Socialförsäkringsminister Christina Husmark Pehrsson (M) pekar på förra regeringen och på myndighetens ledning. S-regeringen går inte fri, försäkringskassans handläggningstider och bedömningar kritiserades även under deras tid, men till de ytterligheter som nästan dagligen presenteras i media kom det aldrig.

Handläggningstiderna ska
kortas genom ett slags kontrakt mellan försäkringskassan och mottagaren av pengarna. Kontraktet ska garantera att pengarna kommer i tid, under förutsättning att mottagaren ifyllt blanketten rätt. Och det brukar ju vara svårt.
Lovvärt försök, men det förefaller osäkert att en personalstyrka som dränerats på 2 500 heltidare (ytterligare 1 000 ska bort) ska jobba snabbare bara för att det står på ett papper. Man klarar det inte nu, trots att nästan halva styrkan arbetar övertid varje vecka.

Försäkringskassan säger sig behöva ungefär en miljard kronor, alltså 400 miljoner kronor mer än det regeringen plockat bort. Men Christina Husmark Pehrsson kan ingenting lova och det är inte
konstigt. Socialförsäkringsministern har inga pengar.
Allt faller tillbaka på finansminister Anders Borg (M) och han tror fortfarande att lösningen är ökat arbetskraftsutbud genom skattesänkningar och sämre trygghetsförsäkringar. I alla fall tycks han finna det motbjudande att överge denna teori, vilket är förståeligt emedan han är arkitekten bakom den förda politiken.

Vid sidan om krisrubrikerna kopplade till försäkringskassan, explosionen av varsel, färre jobb och stigande arbetslöshet, finns rubriker som berättar att också toppcheferna får hålla igen i denna svåra tid. Ericsson fryser styrelsearvoden och lönen för sina toppchefer, skriver Dagens Nyheter.
Finansmarknadsminister Mats Odell (KD) tror att det är regeringens förtjänst, därför att den sagt nej till bonusar för bankdirektörer som nyttjar det statliga bankstödet. Det kan han ju tro. Inom bankväsendet har regeringsprogrammet i alla fall inte haft någon effekt. Det fungerar inte. Ingen bank, utom en, vill vara med.
Frysta arvoden och chefs-
löner är det många börsbolag som stoltserar med, men styrelseledamöter och chefer lär inte behöva gå hungriga. Det handlar ändå om löner i mångmiljonklassen och bonusprogrammen ska rulla på som förr. Avtal är avtal, heter förklaringen. Och det här året blir inget littorinskt "skitår" för direktörerna, visar Veckans Affärers sammanställning.
Årets bonus till storbolagens direktörer beräknas ligga i nivå med fjolårets, det vill säga runt 2,6 miljarder kronor. Till detta kommer miljarder i aktieutdelningar och andra förmåner. Samma bolag som så rundhänt strör miljarder över ledning och aktieägare har varslat 41 895 anställda om uppsägning.

Ericssons bokslut var bra. En vinst på 6,5 miljader kronor och 1,1 miljarder bättre än förväntat. Ändå säger bolaget upp 5 000 anställda, varav 1 000 i Sverige. Den nyss bortgångne journalisten, författaren, historikern och Pite-
sonen Anders Isaksson gav 1994 ut en bok med titeln "Alltid mer, aldrig nog" där han tog upp överkonsumtion av trygghetsförsäkringarna. Den titeln kunde passa på fler företeelser i samhället.


Läs mer om