Kortare heltid värt sin kamp
PRIORITERING. Kommunal och s-kvinnorna har kastat in handduken och släppt kravet på kortare arbetstid. Är detta ett typisk kvinnligt beteende? Att foga sig och ge upp. Behovet av kortare arbetstid är stort. Närmare hälften av Kommunals heltidare i Piteå kommun väljer bort pengar mot ledighet.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
"Kommunalarna" prioriterar alltså i hög grad tid före pengar. Det beror knappast på att löneläget är högt. Orsaken måste vara att en heltid på 40-timmars arbetsvecka inom äldre- och handikappomsorgen känns alltför slitsamt och att den som har ekonomiska möjligheter att gå ned i tid därför gör det.
Man skulle kunna tro att det är de unga med småbarn och barn i skolåldern som väljer att arbeta mindre, men det är framför allt de äldre med utflugna barn som går ner i tid. Det kan bero på att de äldre är mer slitna än de yngre, men också på att de äldre har bättre råd än de yngre att avvara en del av lönen.
Med en heltidsanställning följer stor trygghet och många fördelar som deltidaren och den ständige spring- och timvikarien inte når. När det nya pensionssystemet infördes och det blev upp till den enskilde att själv placera en del av pensionen, fick många av Kommunals ständiga vikarier en kalldusch. Tacken för att de haft ständig jourberedskap och sprungit runt och vikarierat här och där, var noll intjänade kronor i avtalspension.
Det fanns dem som vikarierat i fem år och ofta jobbat lika mycket som en heltidare, men ändå inte hade en enda intjänad krona i avtalspension. Reglerna var sådana. Minst tre månaders vikariat för en och samma person till 40 procent av en heltid. Annars ingen avtalspension. De reglerna är förhoppningsvis borta, men det är också pensionspengarna. En stor förhandlingsmiss. Vinnare var och är arbetsgivaren.
Det hävdas att sextimmarskravet stått kvinnorna dyrt i löneförhandlingarna. Utan det kravet skulle lönerna i Kommunal alltså ha legat betydligt högre. Svårt att tro. Från s-kvinnorna anförs samma ståndpunkt, men framför allt är det delad föräldraledighet som ska lösa kvinnornas svåra sits. När männen tar sina femtio procent av föräldraledighet och hushållsarbete kommer kvinnorna att orka sina åtta timmar på jobbet.
Det ligger mycket i det. Väldigt mycket. Men delad föräldraledighet är ändå bara en dellösning. Kvar står ett fysiskt och psykiskt krävande arbete på slimmade arbetsplatser. Under 1990-talet försvann 90 000 jobb inom offentliga sektorn. De har aldrig kommit tillbaka. Nedgången har istället fortsatt.
I Arbetslivsinstitutets regi pågår ett tvåårigt forskningsprojekt för att klarlägga sambandet mellan hälsa och arbetstid. Projektet omfattar anställda på 25 arbetsplatser inom offentliga sektorn. Personalstyrkan har utökats och arbetstiden har sänkts från åtta till sex timmar per dag med oförändrad månadslön. Försöket sker på uppdrag av regeringen som avsatt 100 miljoner kronor för att finansiera projektet. Rapport kommer i juli 2007. Här kanske kvinnorna kan få stöd för kraven de nu överger.
Malå kommun införde 1998 heltid för alla inom vård- och omsorg. Istället för deltidsarbetslösa fick man då deltidssjukskrivna. När en heltid sänktes till 34 timmars arbetsvecka sjönk sjuktalen, sjukskrivna har återvänt till jobbet och man har inga nya långtidssjukskrivningar. När Kiruna kommun införde sextimmars arbetsdag inom hemtjänsten sjönk sjuktalen med 17 dagar per anställd. Tid är pengar. Och det är också hälsa.
"Det verkar som att det blir för slitigt att arbeta heltid inom vård och omsorg", säger Mari-Louise Lundqvist, omsorgschef i Malå kommun, i en intervju i Dagens Samhälle.
Ja, det verkar så. Och det är inte acceptabelt.