Kortare arbetsdag hett önskad reform
OBALANS. Småbarnsföräldrar får sällan eller aldrig livspusslet att gå ihop. Majoriteten vill att arbetsdagen kortas. Finansminister Anders Borg, m, slår bakut och larmar om katastrof för ekonomin. Jobba mer, är hans medicin. Ja visst. Sätt skattemiljarderna i arbete, istället för att dela ut dem till de som redan har nog.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Hur är det möjligt för familjer med så låg inkomst att ytterligare sänka sin inkomst och stanna hemma för att vårda barnen? Antingen är det familjer med dolda tillgångar att leva av eller levnadskonstnärer med nära noll i fasta utgifter.
Göran Hägglund låter förstå att kommunerna står i kö för att få införa vårdnadsbidrag. Visserligen är det bara 40-50 som hört av sig, men han tror att många väntar på klartecken. Piteå och andra Norrbottenskommuner tycks i alla fall inte längta efter att få införa denna reform. I Piteå är även kristdemokraternas egna kommunpolitiker skeptiska.
Och det är inte vårdnadsbidrag småbarnsföräldrarna efterfrågar, visar en ännu färskare SCB-undersökning. Det är kortare arbetsdag. Sextimmarsdag. I första hand för att få mer tid för sig själva. I andra hand för att få mer tid tillsammans med barnen. Föräldrarna får inte det omtalade livspusslet att gå ihop. Livet har kantrat över i för mycket arbete och för litet tid till återhämtning för den egna kroppen och själen.
Det starka önskemålet om kortare arbetsdag får Anders Borg att gå i taket. En reflexmässig reaktion. Kortare arbetsdag skulle få katastrofala följder för ekonomin fastslår finansministern. Mer arbete, inte mindre, är vad som krävs för att hålla skutan Moder Svea flytande. Mer arbete är inte mycket att orda om, men det kan komma till på mer än ett sätt.
Det är knappast nödvändigt att de som redan anser sig jobba för mycket fortsätter med det och dessutom jobbar ännu mer. Det är på sikt rent skadligt för människorna och för samhället. Utredningar har visat att de många och långa sjukskrivningarna är en direkt följd av 90-talets slimmade arbetsplatser. Tjänster sparades in och har aldrig återkommit, trots kraftigt förbättrade finanser.
Med kortare arbetsdag kommer fler i arbete. Antalet arbetade timmar ökar och därmed intäkterna till statskassan. Man kan också utgå ifrån att med kortare arbetsdag och större personaltäthet kommer arbetsplatserna att bemannas av piggare, effektivare och än mer produktiva anställda. Bra för samhällsekonomin och bra för människorna. Dom där som ska lockas tillvalurnorna vart fjärde år.
Regeringen kan sänka arbetsgivaravgifter och bolagsskatter, men aldrig tvinga företagare inom privata sektorn att anställa en enda person. Däremot kan regeringen vara föregångare och besluta om förändringar, utveckling och satsningar som skapar arbete inom den breda offentliga sektorn. Där finns nya möjligheter och befintliga behov att fylla. Inom hälso- och sjukvården, inom skolan och förskolan och inom äldreomsorgen. Riktiga jobb som behöver utföras.
Enligt Skolverket finns det 74 538 ett- till treåriga barn som varken vistas i familjedaghem eller den kommunala förskolan. Föräldrarna till de barnen kommer med stor säkerhet att nyttja de skattefria vårdnadsbidraget på 3 000 kronor. Enbart den gruppen ökar kommunernas utgifter med närmare 2,4 miljarder kronor och det motsvarar kostnaden för 7 000 anställda inom barnomsorgen.
Det är svårt att ta en regering på allvar som säger sig hävda arbetslinjen och samtidigt använder de samlade skatterna till reformer som gör tusentals människor arbetslösa.