I mitten av april 2016 presenterade LRF, Region Norrbotten, Kommunförbundet och länsstyrelsen i Norrbotten en regional livsmedelsstrategi.
Det klart uttalade målet är att öka livsmedelsproduktionen i norr.
Nu följer hela Sverige i Norrbottens fotspår.
I början av året enades regerings- och allianspartierna plus V om en nationell livsmedelsstrategi – och 20 juni togs det formella beslutet i riksdagen.
Överenskommelsen är en fin fjäder i hatten för landsbygdsminister Sven-Erik Bucht men framför allt är den en källa till glädje för hela livsmedelssektorn.
Nu finns en stark uppbackning från hela det politiska systemet för att stärka svensk livsmedelsproduktion.
”Med livsmedelsstrategin på plats kan livsmedelssverige och alla de konsumenter som vill äta mer svenskt, vara säkra på att det kommer att finnas mer svensk mat att lägga på tallrikarna både i Sverige och runt om i världen. Det här är jätteviktigt för jobb och hållbar tillväxt i hela vårt land”, säger Sven-Erik Bucht i en kommentar.
Företrädarna för LRF (Lantbrukarnas riksförbund) är helt följdriktigt både glada och nöjda.
”Den nationella livsmedelsstrategin är bra och kan rätt genomförd bli det skifte som Sverige och svensk livsmedelsproduktion behöver. Men för att lyckas så måste myndigheter och företrädare på alla nivåer arbeta i linje med livsmedelsstrategins intentioner”, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.
Så är det. Det räcker inte med ett klubbslag i riksdagen för att skapa utveckling. Sverige är ingen planekoomi.
Nu gäller att alla – myndigheter, kommuner, regioner, lantbrukare, livsmedelsindustri, handel och enskilda människor – driver på för att förverkliga alla goda tankar i livsmedelsstrategin.
Som konsumenter kan vi köpa mer närproducerat. Kommuner och landsting kan bidra till att stärka de lokala ekonomierna när de handlar mat till skolor, sjukhus och äldreboenden. Branschen och enskilda näringsidkare måste utveckla, marknadsföra och synliggöra sina produkter.
Till exempel går det att göra mycket mer inom ramen för den offentliga upphandlingen. Varje år upphandlar det offentliga Sverige varor och tjänster för drygt 600 miljarder kronor – en enorm summa.
Många smarta kommunpolitiker använder redan i dag upphandlingarna för att gynna närproducerad mat. Men tyvärr finns det fortfarande många kommuner och landsting som sviker svensk livsmedelsproduktion.
Nyligen visade branschorganisationen Svenskt Kött att hälften av det färska köttet och 60 procent av korven och köttbullarna som kommunerna köper in kommer från andra länder än Sverige!
Ofta handlar det om produkter från länder som kan hålla låga priser på grund av att de har svagare miljökrav och sämre djurskydd än Sverige.
Därför kan kommuner, landsting och regioner inte bara stirra på prislappen. I fortsättningen måste de ta betydligt större hänsyn till djurskydd, miljö och kvalitet när det ska upphandlas mat till sjukhus, äldreboenden och skolor.
Det är ingen utopi att tala om 10000 nya jobb i den svenska livsmedelsindustrin, som Sven-Erik Bucht brukar göra.
Det förutsätter emellertid att alla delar av svenskt samhällsliv nu samlar sig bakom den nationella livsmedelsstrategin.
Beslutet i riksdagen 20 juni kan bara ses som ett första steg.