Kommunal ställer tuffa krav

Kommunal kräver 3,5 procent i lönehöjningar inklusive jämställdhetspott. Det är inte fel. Kommunals medlemmar ligger efter i jämförelse med manliga dominerade löneområden.

Kommunals ordförande Ylva Thörn sätter press på kommuner och landsting inför avtalsrörelsen. Hon kräver en lönehöjning på 3,5 procent. Detta inklusive en jämställdhetspott.

Kommunals ordförande Ylva Thörn sätter press på kommuner och landsting inför avtalsrörelsen. Hon kräver en lönehöjning på 3,5 procent. Detta inklusive en jämställdhetspott.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

Piteå2009-12-23 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Om kraven går igenom så innebär det en löneökning på omkring 745 kronor för det flesta av Kommunals medlemmar, där de flesta är lågavlönade kvinnor. Kommunals ordförande Ylva Thörn, som gör sin sista avtalsrörelse, hävdar bestämt att det finns utrymme för den löneökning som man begär. Från SKL (Sveriges kommuner och landsting) har man en motsatt uppfattning. Många kommuner och landsting har svårt att få ekonomin att gå ihop.

För Kommunal gäller det att hålla i den kvinnolönesatsning som man fört i flera lönerörelser. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor måste minska. Kommunal har en helt rätt inriktning.
Varannan kommunalanställd kvinna jobbar dessutom deltid eller är timanställd. Även om deltidsarbetslösheten minskat något är det alltför många kvinnor som varit beroende av a-kassan som utfyllnad för att klara sin försörjning. Nu har alliansregeringen satt stopp för den möjligheten. Kommunal har sedan länge länge krävt en lag om rätt till heltid för alla dem som så önskar. Den förra Socialdemokratiska regeringen arbetade fram ett lagförslag för heltider, men detta dumpades snabbt av alliansregeringen. Arbetslinjen, i moderat tappning, heter heltidsjobb, men om dessa inte finns så får den som drabbas klara sig bäst den kan. I vård och omsorg är deltider vanligt, deltider som inte förvandlas till heltider.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och alliansregeringen vill helt enkelt inte lagstifta om heltider, men heller inte arbeta för att arbetsgivare, både privat och kommunalt, ställer upp med heltider för de kvinnor som så vill. Däremot har man försämrat för de kvinnor som är tvingade att arbeta deltid och inte erbjuds ett heltidsjobb. Det är klart att de kvinnodominerade facken, där deltidsjobben finns och heltider inte finns i sikte, protesterar. Det handlar om rättvisa. Ett fackförbunds uppdrag är i grunden att se till sina medlemmars bästa. Framgångarna bygger på att man är eniga och att man står upp tillsammans. Deltiderna och kvinnorna blir en viktig fråga. Kommunal är en stark spelare med sina
420 000 medlemmar. Detta ska även ses mot bakgrunden att minst 450 000 personer lämnat a- kassan. Numer ska den som blir arbetslös tvingas att byta yrke eller flytta från sin hemort för att skaffa nytt jobb. Oavsett familj, bostad eller inte. Om inte, finns risken att den redan ihåliga a- kasseersättningen dras in.

Tuffare tag för dem som tvingas leva på bidrag, och ett samhälle med ett snabbt förvandlingstempo gör att allt fler människor hamnar på efterkälken. Några bra lösningar på hur människors försörjning och trygghet ska lösas när de befinner sig i kris saknas hos alliansregeringen. De ska tydligen sysselsättas med att söka jobb som inte finns. Vinnarna är höginkomsttagarna. De som förlorat mest är ensamstående kvinnor. Många är medlemmar i Kommunal. Vi har sett det i jakten på dem som tvingas leva på sjukersättning eller a-kassa. I dag tycks det vara mer regel än undantag att man misstänkliggörs när man är sjuk eller arbetslös. Samtidigt som ett utanförskap cementeras.
Det blir ett tufft jobb för den regering som ska sopa ihop resterna efter fyra år av borgerlig styre.
Läs mer om