I år blir det klirr i kassan för svenska hushåll, rapporterar Svenska Dagbladet, som näppeligen kan anklagas för att vara ett socialdemokratiskt propagandaorgan. Enligt tidningen leder löneökningar, låg inflation, ökade bidrag och extremt låga räntor till att svenska folket får mer pengar att röra sig med.
Det betyder verkligen inte att alla sociala och fördelningspolitiska problem är lösta. Alla har det inte bra. Det finns fortfarande grupper som lever med små ekonomiska marginaler.
Men även många utsatta grupper kommer att få ett ekonomiskt lyft under 2016.
Under förra årets budgetmanglingar drev den rödgröna regeringen igenom ett antal välfärdsreformer som betyder förbättringar för barnfamiljer, arbetslösa och pensionärer.
Tag bara besluten om att avgiftsfri medicin för barn upp till 18 år och om att höja grundnivån i föräldraförsäkringen – eller förstärkningen av underhållsstödet för ensamstående föräldrar, som höjdes med 300 kr per barn och månad 1 september. Det underlättar tillvaron för många hårt trängda småbarnsföräldrar och har betydelse i kampen mot barnfattigdomen.
Eller tag förbättringarna i a-kassan, som trädde i kraft 7 september. För första gången på tretton långa år höjdes taket i a-kassan. Det betydde att den högsta dagpenningen för en arbetslös höjdes från 680 kr till 910 kr under de första 100 dagarna av arbetslöshet.
Svenska Dagbladet skriver även att inkomstpensionerna ökar med över fyra procent under 2016, vilket är mer än de beräknade löneökningarna.
Totalt kan ett pensionärspar i en hyreslägenhet räkna med 900 kr mer i månaden. Sänkt skatt och höjt bostadstillägg ger garantipensionärerna ungefär 250 kr mer i månaden. Faktum är att vi får gå många år tillbaka i tiden för att hitta ett liknande standardlyft för pensionärerna.
”Vi har inte sett så hög ökning i de allmänna reala pensionerna sedan 1960”, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, till Dagens Nyheter.
Som sagt: Det betyder inte att det saknas problem – till exempel finns det många låginkomstpensionärer som har det tufft. Men den nya politiken gör skillnad. Budgeten för 2016 innebär ett antal steg i rätt riktning.
Med tanke på att statsminister Stefan Löfven leder en minoritetsregering får dessutom utfallet beskrivas som förvånansvärt gott. Socialdemokraterna fick stöd av 31 procent av väljarna i riksdagsvalet 2014 och är långtifrån någon majoritetsställning. Men ändå har partiet redan kunnat genomföra en stor del av sitt valprogram.
”Sammanlagt har vi genomfört eller påbörjat 97 av 105 socialdemokratiska vallöften”, konstaterar Stefan Löfven.
Mycket befinner sig ännu på utrednings- och beredningsplanet. Men det återstår nästan tre år av mandatperioden, vilket innebär att det finns gott om tid att förverkliga fler delar av partiets program.
Det innebär dock inte att saknas utmaningar för regeringen Löfven – icke minst gäller det inom jobb- och integrationspolitiken. Under fjolåret sökte omkring 163 000 människor asyl i Sverige – en siffra som saknar motstycke i landets moderna historia.
Det kommer att innebära en enorm kraftansträngning att erbjuda alla dessa människor en meningsfull tillvaro i det svenska samhälls- och arbetslivet.
Arbetslöshetsstatistiken ger ett obönhörligt besked. Arbetslösheten är redan nu betydligt högre bland utrikes födda (21,9 procent) än inrikesfödda (4,8 procent).
Därför gäller det att snabbt plocka fram arbetsmarknadspolitiska verktyg – exempelvis beredskapsjobb i den offentliga sektorn och föreningslivet – så att alla nyanlända inte hamnar i ett passiviserande bidragsberoende. Den klassiska socialdemokratiska arbetslinjen måste gälla även i det nya Sverige.
Det är, trots allt, bättre att ha en bidragsanställning hos en idrottsklubb och göra en aktiv insats än att bara uppbära kontantstöd och tillbringa sina dagar på ett asylboende.