Klassamhället blir tydligare
Medellivslängd. För nästan varje år har den genomsnittliga livslängden i vårt land ökat. För kvinnorna ligger den redan en bra bit över 80 år. Männen är på god väg att nå 80-årsstrecket. Sedan 1980-talet har medellivslängden för kvinnor ökat med två år och för män med tre år. Allt enligt Socialstyrelsens alldeles färska folkhälsorapport.
Trots höga sjuktal mår svensken allt bättre. Medellivslängden ökar, men varierar. Låginkomsttagare har generellt sämre hälsa än bättre lottade. Och gymmen befolkas inte av dem som har störst behov att röra sig.
Foto: Jens Ökvist
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Nya behandlingsmetoder och nya mediciner har gjort att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar inte är lika hög som förr. Egentligen har en dramatisk förändring skett till det bättre. På område efter område har den medicinska utvecklingen gjort framsteg. Detta är grunden till att vi blir äldre och förhoppningsvis också mår allt bättre.
Allt är däremot inte odelat positivt. Hälsan är inte rättvist fördelad. De alkoholrelaterade dödsfallen är högre i landets södra del än i den norra. Kanske ser vi där embryot till vad en allt liberalare alkoholpolitik kan få för följder på folkhälsan.
I dag är det lätt att "tura" från Skåne till billig sprit och öl i Danmark och Tyskland. Något som självfallet kan få medicinska följder för dem som inte kan hantera sitt alkoholintag.
Inte överraskande är skillnaderna i hälsa och medellivslängd stora mellan olika delar av vårt land. I vissa kommuner i Norrlands inland är medelåldern åtta år lägre än i till exempel mer välmående kommuner i södra Sverige. Detta trots ofta likartade ohälsofaktorer.
Denna skillnad måste ha sin förklaring i de yttre livsbetingelserna. I de välmående delarna lever man längre för att man har en tryggare vardagstillvaro medan oron för livsuppehället, för jobbet och för tillvaron i stort sätter sina spår i glesbygdens utflyttningskommuner.
Sedan gammalt är det ett välkänt faktum att högutbildade tjänstemän har bättre hälsa än lågutbildade som jobbar i processindustrin, skiftarbetar eller sliter i vård och omsorg. Men att skillnaden är så stor som åtta år i genomsnittlig livslängd i olika delar av vårt land måste ändå anses som anmärkningsvärt.
Naturligtvis kan man skylla olikheten på skillnaderna i regionala alkoholvanor, skillnader i procenten rökare i olika delar av landet. Men dessa förhållanden kan omöjligt vara hela svaret.
Därför är det viktigt att vi är observanta på utvecklingen och de regionala skillnaderna. Förebyggande åtgärder för god hälsa, bra kostvanor och ett rörligare vardagsliv är viktiga, men också att ha ett jobb och en trygg tillvaro.
Vi måste därför skaffa oss bättre kunskaper om livsbetingelsernas betydelse för hälsan. Befinner sig en människa i underläge undergräver detta hälsan. Det tycks vara en tydlig koppling mellan att vara arbetslös, lågavlönad, eller att leva i ständig oro för framtiden och ohälsa. Detta som ett ytterligare påbröd till en redan jobbig tillvaro.
Även hälsan måste vara rättvist fördelad. Ansvaret ligger mycket hos oss själva, men de som har sämre ekonomiska möjligheter har också sämre möjligheter till god hälsa. Samtidigt kommer färska siffror från SOM-institutet i Göteborg som visar att de ekonomiska klasskillnaderna i dag i vårt land är större än någon gång på de senaste 20 åren.
Trygghet är också hälsa.