Kenneth Jonsgården: En skola för alla

Piteå2008-03-14 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Skolan har blivit alliansregeringens egen lilla profilfråga. I stort fungerar den svenska skolan hyggligt. Skönhetsfläckar finns. Något som skolminister Jan Björklund, fp, predikat under en följd av år. Ända sedan tiden som skolborgarråd i Stockholm och fram till dags dato som folkpartiledare, men det har varit mer ord än verkstad.



Målet för den svenska skolan måste vara att alla, oberoende av etnisk eller social bakgrund ges möjligheter till samma utbildning och därmed till samma start i livet. Skollagen ska tillse att mål blir verklighet.

Under senare år har det tummats en hel del på detta.
I dag är det långt till en rättvis skola för alla. Friskolorna tar för sig medan de kommunala skolorna hamnar i skamvrån.

Nu tillhör skolan ett av de de områden som alliansregeringen säger sig vilja satsa extra på, vilket är bra. Sedan är frågan vad man egentligen vill göra med den viljeinriktningen.

Istället för att diskutera en rättvis skola för alla handlar debatten mer om hur dålig skolan är och att det krävs hårdare tag och omdömen eller betyg redan från första klass. Då löser sig de flesta problem.

Fan tro´t.



I vissa lägen upplevs skolvärlden som något av hela havet stormar.

Friskolor kör sina lopp och lockar över allt fler elever till sig.

Oftast handlar det då om elever från hem där det finns ett intresse för skolan och för barnens utbildning. Den kommunala skolan har på många håll blivit krisskolan.

Betygens vara eller inte tillhör skolans eviga debattämnen. Från borgerligt håll vill man gärna att skolan ska sätta betyg redan från årskurs ett. I alla fall ska det finnas utrymme för att kunna ge så kallade "betygsliknande omdömen". Från socialdemokratisk sida har man hållit fast vid att årskurs åtta, eller kanske sex, är en bra startpunkt för betygen.

Nu finns det i denna fråga även socialdemokrater som kan tänka sig betyg längre ner i klasserna, vilket är bedrövligt.



Ett starkt argument från betygsförespråkarna är att betyg efterfrågas både av elever och föräldrar. Alldeles säkert är det så, men det finns kanske minst lika många elever och lärare som är av den uppfattningen att det är bra med lugn och mer pedagogiskt inriktad skola fram till årskurs åtta. Att barnen slipper betygshets och betygsjakt under den tid då eleverna ska lära sig att fungera i skolan både socialt och vad gäller studierna.

Risken med att ge betyg för tidigt är att skillnaderna mellan svagpresterande elever och övriga snabbt överdrivs. Den rättvisa skola vi alla eftersträvar blir därmed bara en vision. Skillnaderna mellan elever ska om möjligt inte förstärkas utan jämnas ut.

I dag saknas resurser till nya läromedel, för att hålla klasserna på en rimlig storlek och för resurspersoner som kan stödja elever med svårigheter. Så Björklund har en del att bevisa.



Den utslagning som sker i dagens skola måste tas på större allvar, dess orsaker undersökas och riktade åtgärder sättas in. Detta är viktigare än en strid om betyg,