Kristdemokraterna tycks befinna sig i ständig kris. I opinionsmätning efter opinionsmätning ligger man endera under fyraprocentsspärren eller i bästa fall en hårsmån över. Det senare allt mer sällsynt.
För snart ett år sedan tog Ebba Busch Thor över som Kristdemokraternas partiledare. Nu skulle de bli andra bullar. Hennes första tid som partiledare utmärktes av att mäta ut avstånd till sina närmaste företrädare. Här var det Ebba Busch som gällde och hennes politik. Nya väljare skulle strömma till.
I början på oktober förra året i Västerås, och partikongressen, korkades champangen upp. Då hade en majoritet av ombuden röstat ner decemberöverenskommelsen som innebar att den största minoritet i riksdagen garanterades att få igenom sin budget, men säg den glädje som varar.
Nu har verkligheten kommit ifatt Ebba Busch Thor. Hon blev inte det lyft partiet hoppats på. Snarare tvärtom. Hon ville föra partet i en tydlig högersväng. Utifrån detta perspektiv skulle det kanske ha funnits utrymme för ett större KD, men över tid har Anna Kinberg Batra och Moderaterna tagit hand om detta utrymme. Och det med bravur.
Så vid partiets kommundagar i Västerås under helgen stod Kristdemokraterna där med en partiledare som hamnat offside.
Kristdemokraterna kom aldrig in i matchen. Goda råd är därför dyra.
Och vad som nu sker är att KD backar tillbaka till sin tidigare politik. Anna Kinberg Batra anade faran och klippte till och gjorde KD mer offside än tidigare.
Tittar man dessutom på Kristdemokraternas väljarstöd blir det dessutom ganska pinsam läsning. Som bäst har Kristdemokraterna kanske stöd av fyra procent av väljarna.
Det är inte heller någon hemlighet att en betydande andel av Kristdemokraternas väljarbas är hemmahörande i Livets Ord eller Pingströrelsen. Inget ont sagt om detta, men den basen kan knappast anses som representativa för svenska folkets livsstil och värderingar
Ebba Busch Thor har dessutom inte kunnat övertyga väljarna om sitt partis budskap. Verkligheten är också sådan att både hon och hennes Kristdemokrater sedan länge haft svårt att hävda sig. Det är väl bara Alf Svensson som på sin tid som partiledare under en kort tid lyckades nå några procent över fyraprocentsspärren.
En partiledare måste vara inlyssnande. Kanske till och med se över blockgränserna och inte isolera sig i den borgerliga fyrpartikoalitionen, men några sådana öppningar eller antydan till sådana finns inte hos Ebba Busch Thor. Allra minst nu när en inre kraftmätning pågår.
Detta sker mot en bakgrund av att Kristdemokraterna i opinionsmätning efter opinionsmätning legat under fyraprocentsspärren. En del trodde att Busch Thor som partiledare skulle innebära ett lyft. Självkänslan växte i partiet, men inget har hänt. Allt är sig likt från förr.
Hos partifolket är dock optimismen stor, som den alltid varit.
Balansgången lär fortsätter. KD:s formkurva pekar just nu nedåt. Allt medan moderaterna applåderar och tackar för sina nya sympatisörer.