Kasta inte ut plusjobbarna!
SVAJIGT. Framtidstron spirar i Norrbotten och jobben ökar. Men uppgången är skör och för kommunerna blir det tungt när regeringen förvandlar plusjobben till minus, långtidsarbetslösheten bland ungdomar ökar med osannolika 744 procent! och en liten kommuns näst största arbetsgivare bara packar ihop och drar.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Jämfört med februari 2006 har arbetslösheten i länet bara minskat med hundra personer. Synnerligen marginellt. Om det inte vore för den ändrade arbetsmarknadspolitiken med kraftiga nedskärningar i Ams-åtgärder skulle läget vara betydligt bättre.
Minst 900 norrbottningar har fått anställning som "plusjobbare". Ett projekt som den socialdemokratiska regeringen drog igång för att lyfta fram de långtidsarbetslösa med syfte att på sikt få dem tillbaka till den öppna arbetsmarknaden. Och de som inte kvalade in på den ordinarie arbetsmarknaden skulle i alla fall känna att de fyllde en uppgift i samhället och förtjänade sin lön. Det är friskvård, på mer än ett sätt.
Dessvärre riskerar flera hundra av plusjobbarna att bli uppsagda från sina anställningar och förvisade till ny långtidsarbetslöshet. Alliansregeringen har kritat om planen under pågående match och radikalt sänkt stödet till plusjobben. Ett stöd som klubbades av riksdagen under s-regeringen och som avtalen mellan arbetsgivaren (kommun och landsting) och länsarbetsnämnden bygger på.
De som sägs upp och riskerar att sägas upp är i många fall äldre och därtill utförsäkrade från a-kassan eftersom de har en lång tid av arbetslöshet bakom sig. Hur ser deras framtidsutsikter ut?
Den nya arbetarregeringen, har helt kallt överlämnat åt kommuner och landsting att fixa det här. Betala mellanskillnaden, sänk lönerna eller håll i yxskaftet och säg upp plusjobbarna. För kommunerna i Norrbotten, som inte precis rullar i pengar, handlar det om en extrakostnad på sammanlagt drygt 40 miljoner kronor per år.
Många kommuner, däribland Piteå, går in med pengar och säkrar sina plusjobbare det här året, men många kommuner har svårt att klara kostnaden. Till dem hör Älvsbyn och Arvidsjaur och i Pajala blir alla hundra plusjobbarna uppsagda. För den Stockholmscentrerade borgerliga regeringen är det förmodligen svårt att föreställa sig vilken skillnad hundra jobb mer eller mindre gör i en kommun som Pajala. Vi kan försäkra; den är stor.
Arjeplog tar hand om sina plusjobbare, men har fått ett än större problem att hantera. Kommunens näst största arbetsgivare överraskar med att utan vidare förvarning packa ihop och dra till Stockholm eller möjligen någon öststat (se dagens krönika). Plötsligt står 43 personer utan jobb. Det motsvarar tusentals arbetstillfällen i Stockholm.
Allvarligast är ändå arbetslösheten bland ungdomarna. De arbetslösas skara bland dem mellan 18 och 24 år har ökat med 430 till 1 630 personer. Värst av allt är att långtidsarbetslösheten bland de här ungdomarna ökat från 34 till 287 personer, motsvarande osannolika 744 procent!, och detta på kort tid. Orsaken är en enda, den våldsamma nedskärningen av medel till Ams.
Regeringen har lyckats väl i sin arbetsmarknadspolitik när det gäller att öka arbetskraftsutbudet. Men det måste mer till för att projektet ska föras lyckligt i hamn.
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och finansminister Anders Borg måste tänka om och tänka nytt när det gäller pengarna till plusjobben och pengarna till åtgärder för att rusta de arbetslösa ungdomarna så att de svarar upp mot de lediga jobben. Den öppna arbetsmarknaden är ingen välgörenhetsinrättning.