Farsen runt statsbudgeten i december 2014 var ett bottennapp i svensk inrikespolitik.
Inför beslutet gjorde statsminister Stefan Löfven (S) allt vad han kunde för att söka en bred uppgörelse om budgeten.
De borgerliga var dock inte intresserade av att kompromissa med den nya rödgröna regeringen. I stället föll hela budgeten i en dramatisk omröstning den 3 december.
Vi fick en period med parlamentarisk röra och inrikespolitiskt kaos.
Så småningom kom en tillnyktring och en växande insikt hos de borgerliga partierna om att även en minoritetsregering måste kunna lägga en budget som hänger ihop. Nyvalshotet undanröjdes – och sedan dess har den rödgröna regeringen kunnat få igenom två vårändringsbudgetar och en höstbudget.
Visserligen finns en del stridstuppar och sossehatare på den borgerliga kanten som inte är främmande för att driva fram en regeringskris. Men de flesta förstår ändå att Sverige tjänar på att det råder viss ordning och reda i statens budgethantering.
Riksdagsbeslutet om budgeten är ingen simpel strid i MUF, KDU eller CUF.
Det berör oss alla som bor i Sverige – gamla och unga, sjuka och friska, sörlänningar och norrlänningar.
Det handlar om mer än 1000 miljarder kronor, 27 statliga utgiftsområden, ramarna för statliga verk, myndigheter, kommuner och landsting.
Beslutet får direkta och omedelbara konsekvenser i människors vardag.
Tag bara en sådan sak som den planerade upprustningen av järnvägssträckan Älvsbyn-Bastuträsk.
I den rödgröna regeringens budgetförslag för 2015 anslogs 1,24 miljarder kronor extra till ökat järnvägsunderhåll.
Men när budgetpropositionen föll i riksdagsvoteringen 3 december 2014 blev det heller inga nya pengar till järnvägarna.
Detta var verkligen ingen liten struntsak. Det blev tvärtom starkt negativt för den norrländska industrin.
Skogsindustrierna, ståljätten SSAB, Green Cargo och andra företag pekade på att bristerna på sträckan Älvsbyn-Bastuträsk innebar stora förseningar och merkostnader i form av många miljoner.
Jag tror ingen borgerlig riksdagsledamot egentligen önskade detta. Men det blev faktiskt det dystra resultatet av deras simpla taktiserande i riksdagen 3 december 2014.
Det slog direkt mot upprustningen av järnvägen och de tunga industritransporterna i norra Sverige.
I och med att den rödgröna regeringen fick igenom satsningen på järnvägsunderhållet under budgetbehandlingen 2015 har emellertid projektet kunnat komma igång.
Trafikverket skruvar nu upp tempot i renoveringen av norra stambanan. I år kommer spårbyten att göras på två sträckor – Storblåliden-Älvsbyn samt Bastuträsk-Träskholm.
Det är välkommet. Men det finns skäl att minnas att budgetkaoset i december 2014 fördröjde satsningen med minst ett år – vilket innebar ännu ett år med bekymmer och kostnader för både gods- och persontrafiken i norr.
Det borde leda till leda till viss eftertanke och besinning hos dem som fortfarande snackar om att fälla regeringen Löfven och skapa en regeringskris. Det är att leka med elden.
Politisk osäkerhet stärker inte svenskt näringsliv eller landets ekonomi – och riskerar att fördröja viktiga framtidssatsningar.