Jungfru Maria och lagomkvinnan
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Underkläder verkar vara särskilt viktiga i juletid. På H&M:s hemsida kan man se hur underkläder presenteras på olika sätt när det gäller kön. Under fliken herrunderkläder visas enbart produkter. Damunderkläderna däremot presenteras på kvinnokroppar i traditionella poser.
Mediforskaren Anja Hirdman kallar det sexuella bildspråk som finns i reklamen för semi-pornografi. Andra benämningar är pornofiering, sexualisering och light-porr. Bilderna anspelar på den pornografiska estetiken genom gester, blickar och poser. På samma sätt som i porren görs kvinnokroppen tillgänglig för alla.
Men, som Hirdman påpekar, är reklambilderna i första hand inte till för att väcka sexuellt begär, utan konsumtionsbegär. Själv skrev jag för ett antal år sedan i rapporten Young People and Gendered Media Messages att sexuellt begär på många sätt liknar det emotionella begäret att konsumera. Det handlar om åtrå och förförelse. Att koppla ihop de båda begären är kommersiellt framgångsrikt. På köpet förstärks idén om kvinnokroppen som vara.
Visserligen har reklambilderna ett sexuellt bildspråk men inom ramen för vad som anses respektabelt. Man skulle kunna säga att de på en och samma gång får ihop horan och madonnan. Den jungfruliga och den sexuellt utmanande blir till lagomkvinnan - inte för mycket, inte för lite. Är lagomkvinnan då en jämställdhetens kompromiss? Ett uttryck för att vi är jämställda men ändå "får" vara sexiga och kvinnliga?
Nej. I själva verket förmedlas en strikt kroppsdisciplinering, vilket leder till en bedömningskultur. Individen sätts i centrum men paradoxalt nog är resultatet långt ifrån individuellt. I stället ser vi ett till vansinnet gränsande trist konformat medelklassideal.
Respektabilitet har historiskt sett reglerat kvinnors utrymmen, tal, kroppar och sexualitet. Begreppet kan kopplas både till klass och kön. Den framväxande medelklassens kvinnlighet har präglats av anständighet och renhet till skillnad mot arbetarklassens påstådda vulgaritet och farlighet, egenskaper som också tillmättes exempelvis människor med annan hudfärg än vit.
I dag är denna medelklassnorm förhärskande. Bland annat innebär den en förhållandevis passiv heterosexualitet och inriktning på parbildning och familj, men den gäller också faktorer som ger kvinnor ökat kulturellt kapital. De kan handla om livsstil, utbildningsval och kläder, till exempel.
Respektabilitet betyder anständighet betyder kontrollerad och undertryckt sexualitet. Därför är inte alla bilder på avklädda kvinnor ett tecken på en avslappnad inställning till sex. Snarare uttrycker de en norm för vad som förväntas av kvinnor i vår tid och en moraliserande syn på sexualitet.