Jobbexplosion och ökad utslagning

JOBBEN. Ketchupeffekt. Jobbexplosion. Omdömena om tillståndet på arbetsmarknaden är dynamiska. Trots det stiger den öppna arbetslösheten och det blir inte bättre nästa år. Företagen vill inte ha den arbetskraft regeringen "befriar" från Ams-åtgärder. Kompetensen är inte den rätta.

Piteå2006-12-06 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Danmark, Lettland och Sverige har Europas mest optimistiska företagare, visar en undersökning där 30-talet europeiska handelskamrar frågat 78 000 företag om planerna för nästa år. Orsaken är ett uppdämt behov efter en långvarig konjunkturuppgång. Martin Sjöberg, ansvarig för den svenska delen av undersökningen, kallar det "ketchupeffekt".

Arbetsmarknadsstyrelsen kommer till samma slutsats i sin nya jobbprognos. I år och nästa år ökar sysselsättningen med närmare 175 000 personer. Den ökande efterfrågan på arbetskraft beror inte på att företagarna förtröstar på den borgerliga regeringens politik. En färsk undersökning som Dagens Industri låtit göra visar att företagarna snarare misstror regeringen Reinfeldt. Inte helt oväntat.



Arbetsgivaravgifterna höjs kraftigt från årsskiftet, när den förra regeringens rabatter avskaffas. Och de kraftigt sänkta arbetsgivaravgifterna, kärnan i den borgerliga alliansens löftespolitik under valrörelsen, har efter valsegern degraderats till en spådom som möjligen kan gå i uppfyllelse 2008.

Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har nyligen besökt Bryssel och EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barosso för att be om hjälp att uppfylla löftet om skattesubventionerade hushållsnära tjänster och sänkta arbetsgivaravgifter för vissa tjänsteföretag. "Vi vann ju valet på det", förklarade Reinfeldt för Barosso. Just det. Säger EU nej, blir det inget av. Bättre underbyggt än så var inte alliansens skarpa vallöften.



Hettan på arbetsmarknaden har bara överträffats vid två tillfällen under de senaste femtio åren. Ams-chefen Bo Bylund varnar för en alltmer tilltagande brist på arbetskraft samtidigt som fler hamnar i öppen arbetslöshet och utanförskap. Ett uttryck den borgerliga regeringen nötte in under valrörelsen.

För jobben kommer inte till alla. Det är vissa yrkesgrupper som efterfrågas. De långtidsarbetslösa efterfrågas inte. Inte ens regeringens nystartsjobb där hela arbetsgivaravgiften, så när som på ålderspensionsdelen, efterskänks är intressanta. Samtidigt som en stor del av den lediga arbetskraftens kunskaper inte passar arbetsmarknaden, avlövas Ams på resurser.



Den nya regeringens satsning på arbetsmarknadsutbildning blir rekordlåg. Nästa år finns det inte pengar ens till 10 000 i arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildningar. Behovet är oerhört mycket större. Det handlar om närmare 200 000 personer som åker in och ut på arbetsmarknaden. Runt 90 000 av dem har varit arbetslösa hälften av tiden under de senaste sju åren.

Den här gruppen blir allt större och hamnar allt längre bort från arbetsmarknaden, när studenterna hoppar av högskolestudierna och söker sig ut på arbetsmarknaden. Ams räknar med rekordökning av arbetskraft och i den hårdnande konkurrensen blir de svagas situation ännu sämre.



Så vad ska det bli av dem som inte platsar på arbetsmarknaden och inte heller kan anvisas en plats i Ams-åtgärd? Ams-chefen Bo Bylund är orolig, både för företagen som inte får den arbetskraft de behöver och för att ännu fler lågutbildade och invandrare slås ut.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin lider inte av någon oro. Han säger att Bo Bylund har fel. Folk ska inte låsas in i programåtgärder. Och hur som helst är det för sent att yrkesutbilda nu, säger Littorin.

Och så behövs det en marknad för riktiga låglönejobb, modell USA. Jobb av den där sorten man behöver tre av för att överleva. För att citera Christer Wallin, moderaternas starke man i Lund: "Jag ser det som ett problem att vi i Sverige saknar en låglönesektor."

Snart är den moderata världen ett problem fattigare.

Läs mer om