Jobben, räntan och finanskrisen
RÄNTEMÖTE. Redan i dag onsdag håller Riksbanken sitt räntemöte. Det är framflyttat med två veckor. Egentligen skulle beslut om räntan fattas den 16 december. Recessionen och den allmänna ekonomiska utvecklingen tvingar banken att snabbare än väntat sänka räntan. Förhoppningsvis också kraftigt.
Riksbankens chef Stefan Ingves får inte slå av på takten när det gäller att sänka reporäntan. I morgon torsdag, kommer nya räntebesked.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det behövs. Konjunkturen har fallit som en sten, arbetslösheten fortsätter att öka. Under november varslades nästan 20 000 om uppsägning. Inom detaljhandeln rapporteras om lägre försäljningsvolymer. Samtidigt som allt tyder på att inflationen fortsätter nedåt.
Dessutom fick den förra räntesänkningen inte genomslag i bankernas boräntor. Ytterligare en kraftfull räntesänkning borde förhoppningsvis få fart på bankerna.
Till problemen måste dessutom framtiden för Volvo personvagnar och Saab räknas. Kommer Ford och GM att lägga ner eller försöka sälja den svenska tillverkningen? Det senare verkar svårt, det förra fortsatt ovisst.
Men skulle fordonsindustrin drabbas av nedläggningar, drabbas också en rad övriga verksamheter som genom åren genom legotillverkning och service varit en viktig del inom personbilstillverkningen. I dag befinner sig de båda biltillverkarna i ett ägarvakuum. Ingen kan sia om framtiden.
Samtidigt ses inget slut på krisen inom världsekonomin. Risken för en recession som drabbar hela världsekonomin är redan verklighet i USA liksom här hemma. Till och med den i vanliga fall återhållsamma Världsbanken spår nolltillväxt i de gamla industriländerna. Vår egen riksbankschef Stefan Ingves har talat om en "finansiell höststorm". Nu är det snart förvandlad till en kall vinterstorm.
Som vi sett här hemma är det jobben som får ta den första smällen. Enligt Konjunkturinstitutet kan arbetslösheten hamna kring 10 procent valåret 2010. Hur går det då med alliansregeringens arbetslinje?
Finanskrisen stannar inte på börsen och i bankerna utan träffar även den reala ekonomin, det vill säga vår vardagsekonomi. Något som många blivit hårdhänt varse de senaste månaderna. Efter alla varsel om uppsägningar går många hushåll en dyster framtid till mötes. Vi kan förvänta oss kraftigt ökad arbetslöshet och minskat utbud av nya arbetstillfällen. För vem vågar anställa när ekonomin krackelerar?
Finanskrisen är fortsatt djup med eller utan räddningspaket, och den kommer under överskådlig tid få tuffa effekter världen över. Hur stora och djupa dessa blir är omöjligt att förutspå.
Det var knappast några underord när finansminister Anders Borg för några veckor sedan konstaterade att det är ett allvarligt läge på finansmarknaden. Det är bara förnamnet. Om krisen fortsätter med allt fler varsel och uppsägningar måste regeringen ompröva de ekonomiska prognoser som redovisades i samband med höstbudgeten. Lågkonjunkturen är här, jobben försvinner snabbare än väntat.
Då måste en regering visa handlingskraft. Ännu ser vi föga av sådant. Den budget som lades innan proppen gick ur världsekonomin är den som alliansen nu ständigt lutar sig emot. I övrigt avvaktar man, men väntar man för länge kan utvecklingen gå dem ur händerna.
Så på många sätt är en kraftig räntesänkning från Riksbanken en nödvändighet. En sådan får kanske till och med Fredrik Reinfeldt och Anders Borg att vakna för verkligheten.