Jobben kommer - finns arbetskraften?
JOBBEN. Klimathotet förefaller bli Piteå kommuns stora lyft. Produktion av nya, högvärdiga biobränslen och byggandet av den gigantiska vindkraftsparken i Markbygden rycker närmare. Arbetstillfällen skapas, men kommer det att finnas arbetskraft? Alliansregeringens kraftiga neddragning av yrkesutbildningar är ett hot mot utvecklingen.
Vyer av det här slaget kan möta den som i framtiden tar sig upp till Hästberget i Koler.
Foto: tony berglund
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Vindkraftspojektet, rankat som en av Europas största investeringar, bedöms ge upphov till nya industrier och många arbetstillfällen under uppbyggnadsskedet, men också varaktiga jobb för tillverkning av komponenter till vindsnurror och för service och underhåll av dem som ska resas på de blåsiga, kala höjderna.
För att kommunen ska kunna ta emot nyetableringarna och utföra alla de olika arbetsuppgifterna krävs arbetskraft och arbetskraft med rätt kompetens. Projektets kordinator ser yrkesutbildningar inom energi som ett absolut krav. Något för Strömbacka gymnasieskola.
Men det kommer att behövas långt fler kompetenser än yrkesutbildade på energiområdet för att bygga upp vindkraftsparken. Allehanda yrken inom bygg och anläggning kommer att efterfrågas. Enbart att dra fram runt 60 mil bilväg genom denna skogstrakt torde kräva en omfattande kår av anläggningsarbetare.
Således gäller det att rusta arbetskraften för den marknad som öppnar sig. Och det vill till att starta nu. Tiden är knapp. Dessvärre är de statliga vuxenutbildningarna kraftigt nedrustade. Det gäller såväl teoretiska som yrkesförberedande och yrkesinriktade.
Efter ett års regerande, talade statsminister Fredrik Reinfeldt, m, och sade att han ville låta människor växa. På vilket sätt då? Genom att skapa social otrygghet och driva människor att ta vilka jobb som helst, oavsett lön och övriga villkor? Att förmå människor att växa genom att erbjuda dem utbildning, vore det mest logiska, men den tanken har ingen prioritet i alliansregeringens strategi.
Med Alliansen i regeringsställning har anslaget till den kommunala vuxenutbildningen, Komvux, bantats med en tredjedel eller 600 miljoner kronor och 12 000 utbildningsplatser. Mer än 200 av landets 290 kommuner har skurit ned på antalet utbildningsplatser. Piteå och övriga Norrbottenskommuner är inga undantag.
Efterfrågan på teoretiska utbildningar är inte så stor, det är däremot efterfrågan på yrkesutbildningar, säger Sture Lundmark, chef och rektor för vuxenutbildningen i Piteå. "Vi gör så gott vi kan, men yrkesutbildningarna är dyra och bidraget från staten avsevärt mindre än tidigare."
Det är inte bara Komvux som hårdbeskurits. Yrkesutbildningar i Arbetsförmedlingens, tidigare Ams, regi har bantats från i snitt 12 800 platser per månad i december 2006 till dagens knappt 6 000 platser. Det mesta försvann redan i januari 2007. Samma sak gäller Arbetsförmedlingens yrkesförberedande utbildningar. Av de 9 600 platser som fanns i december 2006 återstår i dagsläget drygt 3 100 platser.
Neddragningen av arbetsmarknadsutbildningar och andra arbetsmarknadsåtgärder har slagit hårt mot de unga och är enligt Arbetsförmedlingens rapporter den direkta orsaken till att långtidsarbetslösheten bland unga under 25 år plötsligt rakade i höjden.
Gruppen unga långtidsarbetslösa sjunker nu snabbt. De unga sugs upp av arbetsmarknadsåtgärden med det missvisande namnet "jobbgaranti för unga". Där finns ingen garanti för jobb. Det enda som garanteras är sämre ersättning från a-kassan. Tackar de nej till åtgärden, som kräver 30 timmars obligatoriskt arbetssökande med närvaroplikt per vecka, ryker a-kassan efter tre månader.
En utredning visar att två av tre unga som genomgått en yrkesutbildning i Arbetsförmedlingens regi har jobb tre månader efter avslutad utbildning. Det är inget dåligt resultat.
Och även om det dröjer längre innan jobbet kommer, måste en yrkesutbildad ung människa vara guld värd för samhället jämfört med den som sätts att 30 timmar i veckan söka jobb som inte finns.