Jobb, löner och barnpassning
ARBETE. Det ska löna sig att arbeta, även för lågavlönade, skriver finansminister Anders Borg, m, i ett debattinlägg i Aftonbladet. Kvinnor kommer att tjäna på att gå från halvtid till heltid, skriver han också. Vägen till denna ynnest går via försämrad a-kassa, sänkt skatt och slopat bostadsbidrag. Även om det vore sant, kvarstår de mest primära; att det ska finnas jobb och möjlighet att ta de jobb som finns.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Reinfeldts drömland USA, visar att allt fler amerikaner inte kan försörja sig på sin lön.
Med frysta minimilöner och slopade eller kraftigt sänkta bidrag har politikerna skapat en växande låglönemarknad, med ökad fattigdom som följd. Och det är inom den expanderande servicenäringen, näringsminister Maud Olofssons hjärtebarn, som låglöneträsket breder ut sig. Rapporter från Tyskland berättar om samma utveckling. Mer än fem miljoner tyskar kan inte leva på sin lön, trots att de
arbetar heltid. Om detta skriver LO-tidningen i nr 16.
Kvinnor ska tjäna på att gå från halvtid till heltid. Finansministerns väg dit går via sänkt skatt och slopat bostadsbidrag. Resonemanget går ut på att ökad inkomst trappar ned bostadsbidraget så häftigt att det inte lönar sig för den ensamstående mamman att gå från halvtid till heltid. Sant, men det finns myter också kring detta, visar
Sofie Olofsson, ordförande för Malmö Makalösa Föräldrar.
En ensamstående mamma med två barn får som mest 3 175 kronor per månad i bostadsbidrag och då får hon tjäna högst 9 750 kronor i månaden. Därefter trappas bidraget ned och försvinner helt när hon når en månads-
inkomst på 29 600 kronor. Så nog lönar det sig att byta halvtid mot heltid. Till och med för den som jobbar på tvätteri för 16 100 kronor i månadslön. Netto blir det inte så mycket mer än bostadsbidraget, men arbetsinkomsten är inträdet till så mycket som har betydelse för privatekonomin. Den ger pensionspoäng, påverkar ersättningen från a-kassa och sjukförsäkring, möjligheten att få lån till hygglig ränta och en hel del annat.
Bostadsbidraget är träffsäkert och fyller absolut sin uppgift, men de allra flesta byter det ganska säkert mot
arbetsinkomst. Och gärna sänkt skatt. Men då ska det vara en rejäl skattesänkning, inte några hundralappar som finansdepartementet tar tillbaka i höjda avgifter och försämrade ersättningar. Exempelvis den riktade skatterabatt på runt 2 000 kronor till lågavlönade ensamstående föräldrar som föreslogs i 2004 års Jämställdhetsutredning. Arkiverad i papperskorgen.
I slutändan är det varken bostadsbidrag eller skattesänkningar som avgör om den ensamstående mamman väljer att gå från halvtid till heltid.
Avgörande är om det finns jobb till anständig lön och om hon kan ta de jobb som finns. Den som ska arbeta inom handeln, hotell- och restaurang, vård och omsorg måste vara beredd att jobba kvällar, nätter och helger och vem ska då se till barnen? Långt ifrån alla har anhöriga som ställer upp och "nattis" är en lyx få kommuner håller sig med.
I de politiska beslutsfattarnas värld är "normal arbetstid" lika med "nio-till-fem". Allt därutöver är onormalt. Vårt samhälle är således synnerligen onormalt. Piteå kommun har ett "nattis" med maximalt 30 platser. Efterfrågan är stor, så stor att alla som önskar plats för sina barn inte kan få det och utan barnpassning på kvällar, nätter, helger kan ensamma mamman tvingas tacka nej till de jobb som står att få. Och vad händer då med a-kassan?
Att öka utbudet av arbetskraft är förvisso ett viktigt regeringsuppdrag, men lika viktigt är att erbjuda den samhällsservice som krävs för att även ensamstående föräldrar ska kunna ta jobb utanför kontorstid. En punkt på dagordningen regeringen missat i ivern att skapa "incitament" genom att försämra ersättning från a-kassa och sjukkassa, lägga ned Ams-åtgärder och slopa bidrag.
Ensamma mamman Sofie Olsson föreslår lagstiftning om "nattis" i alla kommuner. Låter som en god ide. Ett sätt att skapa jobb. I dubbel bemärkelse.