Hör du till dem som anser att medierna tystar frågan om invandring? Eller att de rapporterar ensidigt positivt om ämnet? Sverigedemokrater och till dem associerade sociala medier har i åratal hävdat att ”man inte får prata om invandring för då blir man kallad rasist”.
Det stämmer inte, tvärtom är området välbevakat på de rikstäckande dagstidningarnas ledarsidor. I början av sommaren publicerades en studie om saken av forskarna Niklas Bolin, Jonas Hinnfors och Jesper Strömbäck. De har undersökt 1 000 ledarartiklar i Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen mellan åren 2010 och 2015.
Ledarartiklar antas påverka läsarna och den tid då de var torra politruksidor är förbi. Numera är de bland de mest delade i sociala medier, överlag har intresset ökat för åsiktsjournalistik.
Hur skriver då tidningarna om flykting/invandring och integration?
Flertalet artiklar är balanserade. Negativa artiklar är betydligt fler de positiva. Positiva aspekter med invandringen lyfts knappt alls. Undrar hur det ska tolkas? Att ledarskribenterna tror att de representerar majoriteten av läsarna – som antas vara negativa? Kan det bero på att en del undviker nyttoaspekter med invandring då det är en djupare fråga om mänsklighet. Det finns en hel del forskning som pekar på att invandring påverkat Sverige positivt.
2010-2012 var Svenska Dagbladet den tidning som mest sällan tog upp ämnet invandring. Åren 2014-2015 skrev de allra mest av de fyra tidningarna. Och de är mest negativa. Ledarsidorna synkar delvis med de politiska partierna på vänster-högerskalan, även om det inte går att se jätteklara kopplingar. Expressen har exempelvis under den studerade perioden blivit allt mer kritisk till invandring trots att den borgerliga regeringen var positiv.
Liberala skribenter kan ha positiv syn till flyktinginvandring men samtidigt driva en kritisk eller negativ linje om integrationspolitiken. Aftonbladet är den tidning som varit mest balanserad i sin gestaltning av invandringsfrågan.
Studien visar med andra ord att flyktingfrågan/invandring/integration inte är nedtystad. Nu får en ha i åtanke att det är endast fyra tidningars ledarsidor som undersökts och endast rikstäckande. Det vore intressant med en motsvarande studie av lokalpressen.
Överhuvudtaget finns inte så mycket forskning om ledarsidor. Jag hoppas att de forskare som undersökt invandringsfrågan tar initiativet till att studera hur ofta ämnen som rasism, feminism, genus, hbtq, funkis, diskriminering och mänskliga rättigheter tas upp. Och hur de gestaltas. Jag minns inför valet 2014 att exempelvis feminism ofta beskrevs som en värderingsfråga, apropå uppmärksamheten runt Feministiskt Perspektiv. Jag irriterade mig på det. För mig är feminism snarast en maktfråga men även en fråga om mänskliga rättigheter. Värderingar kopplar jag till moral och etik, som om feminism kan bedömas som en ond eller god sak. Visst finns en etisk dimension, det handlar om människosyn men jag tycker inte maktfrågor ska avpolitiseras och lindas in i moraliskt lullull.