Inga pengar till kommunerna
ARBETSLÖSHET. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) , som har en skarpare bevakning av arbetslösheten än Arbetsförmedlingen, ökade antalet arbetslösa med 94 000 personer under februari månad. Något som innebär att arbetslösheten nu är 8 procent.
Foto: SÖREN ANDERSSON
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Beskedet från regeringen är att kommuner och landsting inte kan räkna med några extrapengar detta år. Kanske 2010. På sikt innebär det att grunderna för den välfärd som statsminister Fredrik Reinfeldt (M) säger sig vilja försvara urholkas. Färre anställda i barnomsorg, skola och äldrevård innebär självfallet att verksamheterna kommer att fungera på halvfart om ens det medan allt fler kvinnor blir beroende av kommunernas försörjningsstöd.
Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer kommunsektorn att tvingas säga upp minst 15 000 anställda om regeringen inte i år kan stödja med ökande statsbidrag. SKL vill ha tre miljarder extra för innevarande år och ytterligare fem miljarder kronor 2010. Allt för att klara den grundläggande välfärden, men alliansregeringen är kallsinnig till dessa propåer.
Nu är det så att en dagisplats, en plats på ett äldreboende eller en plats för en viktig operation inte bryr som om konjunkturen. De måste finnas, men risken är att färre anställda och mer slimmade kommunala arbetsplatser, gör att grunderna i välfärden rycks undan.
Fredrik Reinfeldt borde vakna och Anders Borg se om sin vårbudget. Under de senaste veckorna har det kommit olika besked från alliansregeringen. Nu att inga extrapengar är att räkna med. Tidigare, senast vid en riksdagsdebatt den 26 februari, aviserade finansminister Anders Borg att det skulle komma mer pengar till kommunsektorn.
Förhoppningsvis var det inte bara tomma ord för att slingra sig ur en debatt utan något som också blir verklighet om några veckor.
Vad vi vet just nu är att det i princip i varje kommun och varje landsting planeras för nedskärningar. Inom industri- och tillverkningssektorn har 100 000 personer drabbats av varsel och uppsägningar. Skulle vi få samma utveckling i den offentliga sektorn kommer Sverige att gå på knäna. Den moderatledda regeringen måste ta initiativ och inte sitta på läktarplats och titta på och hoppas på att andra makter än den egna ska lösa krisen.
Klart är att 2009 blir ett år med kraftigt ökad arbetslöshet. Det är framförallt de unga som får betala ett högt pris, men också de många som varslats inom tillverkningsindustrin. Nu kommer uppsägningarna inom kommuner och landsting.
Utan jobb ökar samhällsklyftorna, och det inte minst beroende på den borgerliga regeringens försämringar av a-kassan som gjort att drygt 500 000 lämnat denna och många unga inte ens anslutet sig. Hur ska deras ekonomi klaras i den växande arbetslöshetskrisen? Vilket råd har arbetsmarknadsministern?
Men viktigast; vad ska regeringen göra för att vi inte får samma utveckling inom landets kommuner och landsting nu när skattebaserna blir allt svagare, eftersom allt fler saknar arbete och står utanför en försämrad a-kassa. Redan är det ett antal av landets kommuner som sett att kostnaderna för försörjningsstöd (socialbidrag) mångdubblats bara på några månader.