Hon skjuter rånaren tre gånger i magen, sparkar snabbt undan hans vapen, ställer ifrån sig sin handväska på trottoaren och trycker ner honom mot asfalten. Hårt.
Mors dag blev annorlunda för småbarnsmamman Katia Sastre. En övervakningskamera fångade hennes ingripande i ett rån utanför dotterns skola i Sao Paolo. Sastre blev en hjälte.
Efter att ha arbetat som polis i tjugo år valdes Sastre till Brasiliens kongress för en vecka sedan. Hon använde övervakningsfilmen i sin kampanjvideo och fick nära en kvarts miljon personröster.
Den 21-åriga mannen hon sköt dog på sjukhuset av sina skador, men Katia Sastre ångrar ingenting. "Att kunna försvara sig själv, det tycker jag är kvinnokamp" säger Sastre till New York Times.
Brasiliens nya president håller nog med. Jair Bolsonaro tillhör inte samma parti som Sastre, men de står enade i en av landets största utmaningar - våldet. Förra året mördades över 60 000 personer i Brasilien. Det är 20 procent fler än i Mexiko, och där pågår ett intensivt drogkrig.
Bolsonaros lösning återfinns i hans signaturpose. På valaffischerna riktar han pekfingrarna mot kameran med tummarna uppåt, som två pistoler.
Bolsonaro vill göra det enklare att köpa vapen, ge militären en större roll i inrikespolitiken och polisen frikort att döda. Närmare bestämt har han föreslagit att alla mord polisen begår automatiskt ska klassificeras som olyckor. Polisen dödade 4000 personer bara under 2016. Det är bra många olyckor.
Många är oroliga att Brasilien ska bli en militärdiktatur igen (tidigare 1964-1985). Den nya presidenten har tydligt uttryckt sitt stöd för diktaturen och sagt att den borde återinföras.
"Jag är för en diktatur. Vi kommer aldrig lösa landets allvarliga problem med denna oansvariga demokrati" sa Bolsonaro i ett tal till kongressens underhus 1993.
Han är faktiskt inte ensam. Förra året visade en undersökning från Pew Research Center att var tredje brasilianare tycker att demokratin är ett dåligt styrelseskick. Nästan 40 procent av befolkningen har en positiv inställning till militärstyre.
Frågan är om militären själva är intresserade av erbjudandet. Under diktaturen sviktade både moral och disciplin i rankerna, till generalernas förtret. Dessutom stred generalerna mot varandra vilket hade en splittrande effekt. När diktaturen tog slut avtalade dessutom officerarna till sig många privilegier, såsom generösa och tidiga pensioner. Ett maktövertagande skulle skaka om deras ganska bekväma sits.
Militärdiktatur eller ej - den nya presidenten försvagar demokratin. Bolsonaros kampanj kantades av hets mot hbtq-personer och kvinnohat. Han bussar gärna sina supportrar på media och journalister, och har lovat att förbjuda statsägda företag att köpa annonser i tidningar som kritiserat hans presidentkampanj.
Gatuvåld, arbetslöshet och korruption vann valet åt Bolsonaro. I kontrast till de senaste årens politiska svek framstod till och med en militärdiktatur som lockande. Om det nya styret leder till nedrustning eller kapprustning blad småbarnsmammorna återstår att se.