Jag är svag för storstilade filmslut och grandiosa aktioner. Därför tycker jag att VM-truppen, Sweden Russia Business Forum och prins Daniel unisont ska deklarera sin hållning till mänskliga rättigheter i Moskva nästa vecka, vid friidrotts-VM och den svensk-ryska affärskonferensen som hålls i anslutning VM. Anledningen är förstås den hbtq-fientliga lagstiftning som Ryssland antagit.
Ryssland bör särskilt påminnas om sitt medlemskap i FN och Europarådet och att landet nu bryter mot ett av huvudsyftena med dessa organisationer, nämligen främjandet av mänskliga rättigheter. Enligt hovets informationschef ska inte statchefsfamiljen ”ge sig in i politiska frågeställningar”. Låt mig då påminna om att tystnad kanske är det farligaste ställningstagandet av dem alla. Det kan inte vara fel av prins Daniel att i konferensens öppningstal förklara sin respekt för mänskliga rättigheter.
I drömmen ser jag dock framför mig något mer maffigt, i stil med filmen In & Outs slutscen. Filmen från 1997 handlar om läraren Howard Brackett, suveränt spelad av Kevin Kline, som outas av en tidigare student på Oscarsgalan i Hollywood. Det blir kalabalik och han får sparken. Men i en magnifik happy end på examensdagen, då studenter, släkt och vänner är samlade, reser sig varje person och säger ”I am gay!”
Sådana gigantiska manifestationer låter sig kanske inte göras på svenska ambassaden i Moskva. Men Carl Bildts tweet den 29 juli: ”Uppvigling till hat mot hbt-personer i Ryssland på uppgång efter ny lag. Motbjudande. Omänskligt.”, är inte nog som utrikespolitiskt ställningstagande.
Regeringen för, enligt UD:s hemsida, ett pådrivande arbete när det gäller hbtq-frågor. Det är bra. Men det kan säkerligen stärkas och göras mer tydligt, både för oss i Sverige och i omvärlden. Putin läser kanske twitter men han uppfattar det inte som en officiell politisk markering.
Vidare bör Sverige stärka asylrätten för hbtq-personer, oavsett från vilket land de flyr. Sverige har i många år haft en njugg inställning till sexuell läggning och könsuttryck som asylskäl och enligt RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, har det blivit än svårare att åberopa dessa skäl. Förbundsjuristen Aino Gröndal visar i en rapport att Sverige talar med kluven tunga i bedömningen av exempelvis sexuell läggning som asylskäl. Å ena sidan sägs den sexuella läggningen vara en grundläggande egenskap hos en människa. Å andra sidan krävs att personer som flytt sitt hemland ska kunna påvisa att hen ”manifesterat” sig tillräckligt mycket – trots hot om till exempel dödsstraff.
Vissa menar att idrottstävlingar, som OS och VM, är opolitiska och olämpliga som forum för politiska ställningstaganden. Fel. Kommersialiseringen av idrotten är ett exempel på hur ideologi och politik påverkar – styr – tävlingarna. Tidigare diskriminering av kvinnor är ett annat exempel, liksom problemen med dopning.
Förutom tävling och underhållning har idrott, särskilt på internationell nivå, djupare syften om demokrati, försystring, etik och moral. Att få utöva sport beskrivs exempelvis som en mänsklig rättighet i olympismen, de olympiska spelens värdegrund. Respekt och ickediskriminering är några av de ideologiska kärnvärdena.
Idrott existerar i en politiskt och ideologiskt formulerad omvärld, inte i ett värdeneutralt vakuum. Därför är sportevenemang en politisk arena.