Hyllad Persson tackade för sig
AVSKED. Den borgerliga regeringen hade övertaget i riksdagens allmänpolitiska debatt. Tidsmässigt. Men det var Göran Perssons dag. Han hyllades varmt från höger till vänster, för sin politiska gärning och sin retorik. Och den här dagen var han sitt gamla jag. En kraftfull debattör.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Gårdagens partiledardebatt var en märklig blandning av hyllningar och verbala örfilar. Ett givande och ett
tagande. Det är i alla fall uppbyggligt att se hur politiska motståndare kan respektera varandra och visa varandra värme, även om de inte delar varan-
dras åsikter. Men har Sverige verkligen en regering eller fyra? Känslan av att det var fyra statsministrar igång, infann sig lätt under gårdagens riksdagsdebatt.
Göran Persson går när socialdemokraterna gjort ett historiskt dåligt val och han har fått bära hela ansvaret. Det beror antagligen på att han så tydligt visat att det är han som bestämmer. Kritik kan han vara värd, dock mer nyanserad. Persson lämnar ledarskapet över ett omtumlat parti, men ett stärkt land.
Perssons politiska gärning är av sällsynt slag. I tolv år har han lett landets största parti och i tio av dessa år befunnit sig i den absoluta hetluften. I höstens valrörelse ville inte toppformen infinna sig, men när man ser honom halta fram till talarstolen, stödd på krycka, inser man att även en statsministers och partiledares ork och humör kan ta stryk av värkande höftleder. Det måste vara tillåtet, även om det alltid kommer olämpligt.
Det han framförde i valrörelsens
debatter kan ändå bockas av punkt efter punkt. Ekonomin är urstark, konjunkturen rykande het och jobben kommer utan att den borgerliga politiken börjat verka.
Han hävdade att en borgerlig regering skulle rasera den generella välfärden, sälja ut och privatisera. Till och med sjukhusen och universitetssjukhusen. Reinfeldt nekade, men nu ska stopplagen hävas. Försämringarna i trygghetsförsäkringarna är redan genomförda till förmån för sänkta skatter.
När regeringen Carl Bildt röstades bort i valet 1994 bedömdes välfärdsstatens undergång vara kommen. Göran Persson fick uppdraget att rädda Sverige. Ett projekt han, understödd av ett centerparti som i dag gått åt höger, framgångsrikt förde i hamn. För att klara krisen stålbadades barnfamiljer, arbetare, tjänstemän och pensionärer. Det var hårda tag, delvis onödigt hårda, och det har kostat Persson personligt förtroendekapital.
Men Wall Street Journal, den tidning som gick i spetsen för att angripa och dödförklara den svenska modellen, tvingades i alla fall 2000 erkänna att Sverige behärskade konsten att kombinera välstånd och en allmän välfärd.
Nu är den moderatledda regeringen på väg att montera ned den välfärdsstat svenska folket med svett och möda återupprättade. Många känner ännu verkningarna av sparandet och nedskärningarna. Persson förde befälet, men det var folket som, genom att avstå och betala mer till staten, rodde ihop miljarderna.
Försämrat trygghetssystem ska nu kompenseras med arbete åt alla. Med den borgerliga alliansregeringens arbetsmarknadspolitik ska jobben komma till dem som inte platsar på dagens arbetsmarknad. Det är en förhoppning. Men om det inte blir så, vad händer då?<\c>Göran Persson har regerat landet i tio år. Hela tiden med en regering i minoritet men med stöd av vänsterpartiet och miljöpartiet. Budget efter budget har lotsats fram utan att landet vid något tillfälle skakats av regeringskris. Det kräver skicklighet vid förhandlingsbordet, samarbetsvilja och eftergifter. Ibland större än önskat.
Han har därtill haft ytterst svåra saker att hantera. Saneringen av Sveriges ekonomi. Tsunamin, en katastrof av
aldrig tidigare skådade mått. Mordet på utrikesminister Anna Lindh, troligtvis den som skulle ha lett socialdemokraterna i denna valrörelse.
Allt har inte gått perfekt, men under hans tid har i alla fall Sverige klättrat från sextonde till tionde plats i OECD:s välståndsliga. I flera undersökningar rankas Sverige som världens bästa land att växa upp i, hushållens köpkraft har ökat tolv år i följd och, inte att förglömma i denna tid av klimathot, det Gröna Folkhemmet har lanserats.
Göran Persson kan rätt nöjd åka hem till Stjärnhov och vila sin värkande höft. Dags för kronprinsessan att ta över.