Hur botas segregationen?
flyktingpolitik. Att omkring 50 procent av svenskarna vill ha en tuffare flyktingpolitik betyder däremot inte att vi blivit mer främlingsfientliga, även om det sannolikt finns tecken även på detta, utan det handlar framför allt om att många av de tillfrågade anser att integrationspolitiken misslyckats. Något som fått negativa sociala effekter.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Språkundervisningen är under all kritik. Människor med hög utbildning hamnar i städjobb och blir kvar i sitt låglöneyrke. Istället borde vi satsa mer på att de som kommer till oss snabbare lär sig svenska och att deras utbildning tas till vara. Det är ju mer än märkligt att utbildade läkare kör taxi i Stockholm medan vi har brist på allmänläkare vid våra vårdcentraler.
Det finns tyvärr en tydlig en strukturell diskriminering i Sverige. Arbetsmarknaden fungerar inte etniskt neutralt. Istället sorteras människor efter sin sitt ursprung. Är man flykting eller invandrare hamnar man ofelbart längst ner i arbetssökarkön. Detta förhållande kan inte förklaras av dåliga språkkunskaper, låg utbildningsnivå eller kulturella skiljaktigheter. Istället är det normer och regler som stänger ute invandrare som söker ett riktigt arbete.
Invandrare drabbas först vid nedskärningar och fungerar på många sätt som en arbetsmarknadsbuffert. I dag är drygt 60 procent av våra invandrare sysselsatta medan antalet svenskar i sysselsättning uppgår till 76 procent. Av de invandrare som bott i Sverige i fyra år är det endast 51 procent av männen och drygt 40 procent av kvinnorna som har ett arbete. Och då oftast i ett låglönejobb.
Enligt Integrationsverket har en invandrare från Afrika 60 procent lägre chans att få ett jobb som han eller hon är kvalificerad till, jämfört med en person som är född i Sverige. Den etniska diskrimineringen är det svåraste hindret för en fungerande svensk integrationspolitiken och utvecklingen går långsamt, alltför långsamt mot det bättre.
"En människas hudfärg, ras, språk och födelseort har ju ingenting med mänskliga kvaliteter att göra. Att gradera människor med sådan måttstock står i bjärt kontrast till människors lika värde". Det sade Olof Palme redan 1965. Viktiga ord som har samma aktualitet i dag som för snart 40 år sedan då de första gången yttrades.
De många rapporter som kommer om den svenska integrations- och flyktingspolitikens tillkortakommanden har tyvärr inte förändrat mycket i sak. Integrationspolitiken borde vid det här laget vara en viktig angelägenhet för hela samhället. Istället för att ta in våra nya svenskar i vår gemenskap håller vi på att skapa ett allt mer kyligt vi och dom-samhälle.
En utveckling som måste motverka och det med alla krafter.