Den 15 april var det 103 år sedan Titanic sjönk och tusentals människor dog. Men bara under 2014 drunknade 3400 migranter i Medelhavet, motsvarande två Titanic, i försök att ta sig innanför EU:s gränser. Den 19 april sjönk ett skepp söder om den italienska ön Lampedusa. 900 befaras ha drunknat, vilket i så fall är fler än som dog under Estoniakatastrofen.
Men dessa migranters öden kommer sannolikt inte gestaltas i stora Hollywoodproduktioner. Vi kommer sannolikt inte heller se stora årliga minnesstunder till minne av offren. Istället riskerar dessa människor att bara bli en siffra i statistiken.
Sedan år 2000 har över 28000 flyktingar dött i försök att passera EU:s gränser. Varje dag flyter lik i land på Medelhavets stränder. Situationen är en konsekvens av den ojämlika värld vi lever i. Krig, förtryck, svält och klimatkatastrofer tvingar människor på flykt. Bara en bråkdel av världens flyktingar kommer till Europa.
Rätten till asyl är en mänsklig rättighet. Trots detta har EU:s politik syftat till att hindra flyktingar från att söka asyl. Det finns inga lagliga vägar in i Europa för flyktingar. De länder där det pågår krig, förtryck, svält och oroligheter är oftast svartlistade vilket betyder att det inte går att få visum för att resa med flyg till Europa. Istället tvingas migranter ta farliga och så kallade illegala vägar in i Europa.
EU:s svar på kriget i Syrien har varit ännu mer stängsel, murar och patrullerande gränsvakter vid den grekiska och bulgariska gränsen till Turkiet. Resultatet blir att fler istället väljer sjövägen.
Den senaste flyktingkatastrofen manar till handling. Politiker samlades till EU-toppmöte där det bland annat beslutades att tredubbla insatsen för att rädda liv i medelhavet. Den svenska regeringens linje har varit att det förutom humanitära insatser också krävs att EU skapar fler lagliga vägar in i Europa och att möjligheten att söka asyl vid EU-ambassader utanför EU:s gränser bör utredas.
Tyvärr är det inte särskilt sannolikt att den svenska linjen kommer vinna gehör. Vi har ett Europa där fascistiska partier växer sig starka i den ekonomiska krisen spår och där etablerade partier, från höger till vänster, tävlar om att föra en hård migrationspolitik.
Nu diskuteras istället på allvar förslag om att stänga gränserna ytterligare. Politiker börjar snegla mot Australien där militär stoppar båtar med migranter och transporterar dem till öar utanför Australiens territorium där de hålls inlåsta i väntan på att bli skickade tillbaka. Samtliga, även de som har tydliga asylskäl, avvisas.
Eftervärlden kommer att fråga sig: vad gjorde EU när kriget i Syrien pågick och tusentals flyktingar drunknade i Medelhavet? Om svaret blir att EU byggde murar mot omvärlden och tog ifrån människor sina rättigheter, då kommer eftervärldens dom bli hård. Mycket hård.