Men ska denna mycket genomskinliga taktik lyckas? Stoppet för licensjakt gäller ju bara ett enda år, 2012. Vad säger EU om det? Förmodligen vill man se ett definitivt stopp för vargjakten (utom skyddsjakt) och det är därför möjligt att EU driver frågan vidare. För vargens skull är det bra om EU-kommissionen inte nöjer sig med det av taktik genomsyrade beskedet från den svenska regeringen. Även de som är kritiska till Unionen torde dela uppfattningen att ett bra EU-beslut är bättre än ett dåligt nationellt beslut.
Beslutet om att introducera licensjakt på varg var inget av regeringens mest begåvade drag. Vargstammen är liten och tål inte så mycket påfrestning. Att Sverige agerar för att rädda elefanter, lejon, tigrar och andra hotade djur är ju bra. Men hur stämmer det engagemanget med att man samtidigt ordnar jakt på ett rovdjur som befinner sig farligt nära den undre gränsen? Sanningen är att det hela inte alls stämmer. Men den centerpartistiske miljöministern vill flörta med en vargkritisk opinion.
Det saknas en strategi för de stora rovdjurens framtid i Sverige. Hattandet med licensjakten på varg - stopp 2012 men sedan fritt fram - är genant. Regeringen gör det minsta möjliga, i hopp om att det ska hindra EU från ingrepp. Rovdjurspolitiken kräver dock ett mycket långsiktigt arbete, alltså motsatsen till vad Carlgren står för.
Från regeringen säger man nu att besluten om jakt ska fattas "så nära människor som möjligt". Och det är också ett ofta anfört argument: det är folk som kan möta en varg vid stugknuten som ska bestämma, inte centralbyråkrater i Stockholm.
Sverige har emellertid undertecknat diverse internationella traktat som gäller utrotningshotade djur. Regeringen ansvarar för att Sverige följer dessa regler. Om man överlåter åt lokala eller regionala organ att bestämma i jaktfrågor kan helhetsbedömningen gå förlorad. Det är samma med elefanter. Om femtiosex byar i Kenya vill skjuta djuren så kan inte regeringen i Nairobi acceptera det eftersom man har lovat att skydda elefanterna.
Självklart ska det finnas ett starkt lokalt inflytande i jaktfrågor men lika självklart är att regeringen har totalansvaret. En regering kan aldrig smita från sitt ansvar.
Frågan om vargjakten i Sverige har skötts illa. Man får hoppas att EU fortsätter att jaga den svenska regeringen; då ökar chanserna för att vi får en livskraftig svensk vargstam.