Hopp om en ny a-kassa

Socialförsäkrigsutredningen lämnar sina förslag den 2 mars, men redan har de läckt en del av vad utredningen kommit fram till. Förutom att det lutar åt en bred uppgörelse där inte bara a-kassan ingår utan även sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen, tycks man vara politiskt eniga.

Sven Otto Littorin (M) var arkitekten bakom den a-kassa vi har idag. Nu kan vi förhoppninsvis se slutet på en kassa som inte fungera. (Arkivbild)

Sven Otto Littorin (M) var arkitekten bakom den a-kassa vi har idag. Nu kan vi förhoppninsvis se slutet på en kassa som inte fungera. (Arkivbild)

Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Piteå2015-02-07 04:30
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I längden kan man inte hålla fast vid ett tak för ersättningen på 18 700 kronor. I stället föreslås att taket indexregleras på samma sätt som övriga socialförsäkringar. Dessutom ska a-kassa kunna utgå i max 5 år. Idag kan du få a-kassa i 300 dagar.

Alltså positiva vibbar från utredningen inför framtidens a-kassa. Men det är fortfarande lång väg innan ett riksdagsbeslut finns på bordet.

Under den borgerliga regeringsperioden genomdrevs omfattande försämringar av a-kassan, arbetslöshetsförsäkringen. Vad som skedde var en omfattande överföring av resurser från de svaga i samhället till de mer välbeställda.

I dag är omställningstakten på arbetsmarknaden så hög att alla någon gång livet kan förlora sitt jobb. Då borde en effektiv a-kassa erbjuda en fullvärdig inkomsttrygghet. Den borgerliga regeringen urholkade istället arbetslöshetsförsäkringen.

Följden blev att fler tvingades söka socialbidrag, vilket i sin tur ledde till ökande kostnader för landets kommuner. I samband med att a-kassereformen genomfördes påstod den moderatledda regeringen att detta var en politik för fler jobb, men i själva verket blev det en politik för ökade klyftor i samhället.

Jämställdhetsaspekten dribblades bort. De som drabbades hårdast av försämringarna var kvinnorna. Deltidsanställda var de som fick ta stötarna.

I samband med detta rev regeringen Reinfeldt upp S-förslaget om att alla skulle ha rätt till heltid. Problemet i dag är inte att kvinnor inte vill jobba heltid. Problemet är istället att arbetsgivarna inte erbjuder heltider.

Allehanda undersökningar visar dessutom att de klyftor som uppstått mellan olika hushåll, och som vi ser allt tydligare i dag, beror på att ersättningsnivåerna i olika trygghetsförsäkringar försämrats. Något som måste rättas till. Annars cementerar vi ett tudelat samhälle.

Den nya a-kassan drabbade många. Jag har antecknat och sparat ett telefonsamtal som jag fick i samband med denna ”reform” och som är belysande hur människor kände oro och ibland förtvivlan.

Det var ett samtal från en upprörd, ensamstående kvinna. Hon jobbade, men hade bara deltid och ibland bara timmar. Hon vill jobba mer och helst heltid, men hon är 59 år. Det är stopp. Heltider går till yngre.

Samtidigt berättade hon för mig att arbetsförmedlingen i princip kräver att hon måste arbeta heltid för att i fortsättningen få a-kassa. Det hjälper inte att hon jobbar 67 procent i veckan. Istället hade hon erbjudits att söka de 189 lediga arbeten som finns inom hennes vårdyrke i Sverige.

Hon skulle alltså med en lön på13 000 kronor före skatt i månaden dels betala sin hyra där hon bor, dels resekostnader och ett eventuellt veckoboende.

Rimligt? Självfallet inte, men det var den politik som alliansregeringen hade bestämt sig för och där många drabbades och fortfarande drabbas.

Nu kan det bli ändring till det bättre om politikerna i socialförsäkringsutredningen från (M) till (S) får som de vill.

Läs mer om