I fredags var det precis ett år kvar till valet i Sverige. Och nu på måndag är det stortingsval i Norge.
Valet 2013 blev en stor framgång för högersidan i norsk politik.Høyre, Fremskrittspartiet, Kristelig Folkeparti och Venstre samlade 96 mandat mot de rödgröna partiernas 72 (Arbeiderpartiet, Senterpartiet och Sosialistisk Venstreparti). Det var den största övervikten efter andra världskriget. Arbeiderpartiet gjorde sitt näst sämsta stortingsval sedan 1924, och Senterpartiet och Sosialistisk Venstre gjorde bägge sina sämsta stortingsval någonsin. Det var en mörk dag för de progressiva krafterna i norsk politik.
Året efter valet avgick Arbeiderpartiets ordförande Jens Stoltenberg och blev utsedd till generalsekreterare i Nato. Regeringschef i Norge efter förra valet blev Höyreledaren Erna Solberg som lett en fyrpartiregering. Enligt olika opinionsundersökningar kommer det borgerliga blocket att bli större än det rödgröna. Mycket talar för att Bergenpolitikern Solberg kan fortsätta att leda regeringen. Men det har varit en hel del gnissel i samarbetet mellan den norska högeralliansens medlemmar, precis som fallet varit i Sverige. Och i båda fallen är det ytterkantspartier som ställer till det: Fremskrittspartiet (FrP) i Norge och Sverigedemokraterna här i landet.
Klimat- och invandringspolitik är ett par exempel på frågor där regeringspartierna inte har en samsyn. Det var nära att regeringen föll hösten 2016 men i sista stund lyckades Solberg knåpa ihop en kompromiss och regeringen överlevde.
För några veckor sedan anklagade Fremskrittspartiets invandringsminister Sylvi Listhaug ledaren för Kristelig Folkeparti, Knut Arild Hareide, för att "slicka imamer på ryggen”. Det var för övrigt denna Listhaug som gjorde en turné i Sverige och odlade myter om svensk invandring och integration.
För Arbeiderpartiet har det varit en motig valrörelse. De tidigare så positiva opinionsresultaten förändrades under sommaren. Enligt en mätning har de norska socialdemokraterna tappat positionen som landets största parti. Precis som i Sverige under en tid var det högern som övertog ledartröjan. Jonas Gahr Støre, de rödgrönas kandidat till statsministerposten, bedöms ha små chanser att ersätta Solberg som regeringschef.
Risken är att valframgångar för Fremskrittspartiet leder till krav på tyngre ministerposter och ett ökat inflytande över regeringspolitiken. Man kan också befara att det norska partiet tar intryck av det mer extrema Sverigedemokraterna och skärper politiken mot svaga grupper i samhället.
Samtidigt kan framgångar för FrP leda till ökade krav från svenska högerkretsar på att släppa in SD i stugvärmen.
Exemplen från både Sverige och Norge visar att det är angeläget att isolera extremistpartierna.