Hillary måste vinna Pennsylvania
Rysare. I det långa demokratiska nomineringsloppet om vem som ska bli partiets presidentkandidat är det åter dags för ett avgörande slag. I dag, tisdag, avgörs vem som får konventdelegaterna i den viktiga delstaten Pennsylvania.
Foto: Charles Rex Arbogast
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Hillary Clinton var för bara några månader sedan uträknad som presidentkandidat. Då skulle bland andra tunga delstater som Texas, USA:s tredje delstat i storlek, och Ohio avgöras. Mycket talade då för att Barack Obamas segertåg skulle fortsätta, men så blev det inte.
Istället kom Hillary Clinton tillbaka och vann de båda delstaterna.
Det betydde nytt självförtroende inför de fortsatta primärvalen. Nu kan Pennsylvania bli avgörande för Hillarys framtid. Förutsättningarna för att Hillary Clinton ska ta sig förbi Barack Obama är trots allt marginella. Barack Obama har och kommer att ha ett övertag i antalet delegater.
Det ska mycket till att Hillary på de få primärval som återstår ska komma ifatt det försprånget. Hon måste i så fall vinna alla återstående primärval med tvåsiffriga tal. Samtidigt är det inget som talar för att Obama når upp till de 2025 delegater som krävs för att direktväljas till partiets presidentkandidat. Därför är det öppet för hårda konfrontationer mellan de två i den fortsatta striden om vem som ska bli presidentkandidat.
Det avgörande blir hur de 796 superdelegaterna kommer att lägga sina röster vid konventet i Denver i slutet på augusti. Obama eller Clinton? Frågan är öppen. Sannolikt även efter primärvalet i Pennsylvania.
Superdelegaterna står vid sidan om de primärvalda kongressdelegaterna och består av det demokratiska partiets elit: guvernörer, kongressledamöter och partitoppar. Sedan må man spekulera om vem av Barack Obama och Hillary Clinton som kan locka flest röster från denna exklusiva grupp.
Fördel för Hillary Clinton är att hon hittills under primärvalen vunnit de stora folkrika delstaterna från Kalifornien till Texas och att hon själv tillhör det demokratiska partiets elitskikt. Mot detta står Barack Obamas enorma popularitet, inte minst bland unga väljare.
Entusiasmen bland anhängarna till de båda utmanarna är stor. I farans riktning ligger att ett hårdnande ordkrig övergår till destruktiva personangrepp som kan splittra det demokratiska partiets hittills enade front. Allt medan republikanerna kan sitta på åskådarplats och förbereda slutstriden inför presidentvalet den 4 november.
Vägen till Vita huset är dock fortsatt lång och även om intresset koncentreras till vem som ska bli demokraternas presidentkandidat, så ska inte republikanernas redan utsedde kandidat John McCain underskattas. Att han snart fyller 72 år tycks inte vara någon nackdel i ett USA, där åldersnojan inte är lika utbredd som i vårt eget land.
Ett samlat republikanskt parti har ställt sig bakom hans kandidatur som USA:s kommande president. Allt medan Obama och Clinton fortsätter sin kamp om nomineringen, en kamp som i sämsta fall kan splittra det demokratiska partiet och därmed jämna vägen för en valseger John McCain i november. Rysaren fortsätter.