Hillary Clinton är inte uträknad
PRIMÄRVAL. Det har blivit ny vind i seglen för Hillary Clintons kampanj efter de tre psykologiskt viktiga segrarna i Ohio och Texas och lilla Rhode Island. En Clinton tycks aldrig ge upp. Barack Obama kan inte vara helt säker på att bli demokraternas presidentkandidat även om det mesta talar för att så kan bli, men osagt är bäst. Hittills har primärvalen bjudit på överraskningar. Så kan det fortsätta.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Förutsättningarna för att Hillary Clinton ska ta sig förbi Barack Obama är trots allt matematiskt marginella. Efter de senaste primärvalen har Barack Obama 1482 konventdelegater mot Hillary Clintons 1 390.
Det ska mycket till för att Hillary på de få tunga primärval som återstår ska komma ifatt det försprånget. Hon måste i så fall vinna alla återstående primärval med tvåsiffriga tal. Samtidigt är det inte mycket som talar för att Obama når upp till de 2025 delegater som krävs för att direktväljas till partiets presidentkandidat. Öppet för hårda konfrontationer mellan de två.
Nu kan inget sägas med säkerhet. Under har hänt förr i amerikanska primärval, men mycket talar för att den demokratiske presidentkandidaten just nu kommer att väljas i samband med partiets konvent i slutet på augusti i Denver. Det avgörande är hur de 796 superdelegaterna kommer att lägga sina röster. Obama eller Clinton?
Frågan är öppen.
Superdelegaterna står vid sidan om de primärvalda kongressdelegaterna och består av det demokratiska partiets elit: guvernörer, kongressledamöter och partitoppar. Sedan må man spekulera om vem av Barack Obama och Hillary Clinton som kan locka flest röster från denna exklusiva grupp. Avgörande blir vem av de två som anses ha störst möjlighet att vinna över republikanernas redan utsedda presidentkandidat.
Fördel för Hillary Clinton är att hon hittills under primärvalen vunnit de stora folkrika delstaterna från Kalifornien till Texas och att hon själv tillhör det demokratiska partiets elitskikt. Mot detta står Barack Obamas enorma popularitet, inte minst bland unga väljare. Hans ses som en förnyare medan Hillary Clinton bygger sin image på erfarenhet.
Hur som helst är det kampen om det demokratiska partiets val av presidentkandidat som engagerar och som dominerar i media både i USA och i omvärlden. Den första kvinnan och den första färgade som vill få plats i Vita huset.
Hittills har varje primärval slagit nya rekord i valdeltagande.
Entusiasmen bland anhängarna till de båda utmanarna är stor. I farans riktning ligger att ju hårdare kampen blir desto större blir risken att de två övergår till destruktiva personangrepp som kan splittra det demokratiska partiets hittills enade front. Allt medan republikanerna kan sitta på åskådarplats och förbereda slutstriden inför presidentvalet den 4 november.
Vägen till Vita huset är dock fortsatt lång och även om intresset koncentreras till vem som ska bli demokraternas presidentkandidat, så ska inte republikanernas redan klare presidentkandidat John McCain inte underskattas.
Med sina 71 år är han den äldste som någonsin sökt presidentämbetet, men han är vital och har mot alla odds och utan större motstånd blivit sitt partis kandidat. Dessutom har alla ledande republikaner snabbt ställt sig bakom honom som USA:s kommande president. Allt medan Obama och Clinton fortsätter sin kraftmätning om nomineringen.
Presidentvalrysaren fortsätter allt medan John McCain kan bida sin tid och förbereda slutstriden om presidentämbetet.