Hemmablinda och kortsynta
JOBBEN. I desperat jakt på kostnader gör sig företagen av med sin viktigaste resurs; personalen. När konjunkturen vänder kommer de att dyrt få betala för nyrekrytering och utbildning, hävdar en av näringslivet ledargestalter. I hård konkurrens med Norge kan tilläggas. Där står svensk arbetskraft högst på önskelistan.
De arbetssökande närmar sig en kvarts miljon, men när konjunkturen vänder kommer företagen att få slåss om arbetskraften. Med varandra och med Norge.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
arbetstid och sänkt lön i motprestation för att så många som möjligt ska få
behålla jobbet. Arbetsgivarsidan är inte nöjd. Lönestopp är vad sju ledande företrädare för näringslivet vill ha inför stundande avtalsrörelse. Såväl Konjunkturinstitutet som facken sågar förslaget.
Lönestopp för dem som är i arbete och en av Europas sämsta a-kassa till den stora hop som är och blir arbetslös, förlänger självklart krisen med ökad arbetslöshet, minskade skatteintäkter och än mer urholkad välfärd till följd.
Den borgerliga alliansen rivstartade med att göra arbetskraften mer "anställningsbar" genom att skrota såväl praktiska som teoretiska arbetsmarknadsåtgärder och kraftigt försämra a-kassan. Politiken har inte haft avsedd
effekt, åtminstone inte i form av fler jobb.
Centerpartiets ledare, tillika näringsminister, Maud Olofsson vill spetsa den beska medicinen, eller som hon uttrycker det: göra arbetsmarknaden mer flexibel och modern så att ungdomar lättare får jobb. Det ska uppnås genom att LAS, lagen om anställningsskydd, avskaffas.
Folkpartiledaren Jan Björklund vill också han hjälpa ungdomarna. "Unga ska kunna få lägre lön", säger han. Björklund pratar om lärlingslöner och det är i och för sig ingen dum idé om det fanns några läringsplatser att få.
Men arbetsgivarna efterfrågar inte lärlingar. Det är personal som kan gå för minst hundra procent, arbetsgivarna vill ha. Superarbetskraft. Dessutom; de unga har redan sämsta lönerna och sämsta arbetsvillkoren. Som motvikt till kanonaden av idéer om sänkta
löner och än otryggare arbetsvillkor är det intressant att ta del av ett inlägg på DN Debatt under rubriken "Många som leder företag håller inte måttet i krisen". Det är en salva mot näringslivets höga chefer, avlossad av Kelly Odell, utbildare i ledarskap, med många höga chefstjänster bakom sig, bland annat inom Volvo Personvagnar och Telia.
Här nämns varken LAS, höga lönekostnader eller finanskrisen som orsak till arbetslösheten i Sverige. Orsaken är inkompetenta företagsledare utan visioner och långsiktigt tänkande, som i desperat kostnadsjakt gör sig av med sin viktigaste resurs; personalen. Något som kommer att stå dem dyrt när konjunkturen vänder uppåt och personal ska nyrekryteras och utbildas.
Om det vore någonting med de höga cheferna i Svenskt Näringsliv skulle de istället se om sitt företag och rusta för den konjunkturvändning som kommer. Behålla och utbilda personalen och investera sig ur krisen. Alla företag klarar inte den processen, men många företag har tjänat stora pengar under många år åt sina ägare. Var finns dessa pengar nu? undrar Kelly Odell. Har man inte lagt undan något för vintern?
Uppenbarligen har man inte gjort det. I brist på bättre idéer har miljarder och åter miljarder delats ut till aktieägarna och till direktörer och styrelseproffs. Löntagarna har däremot behandlats snålt år efter år och där finns orsaken till finanskrisen, hävdar finansmannen Robert Weil. Istället för att få sin berättigade del av intäkterna har löntagarna varit hänvisade till lånemarknaden.
Emllertid, svensk arbetskraft är under uppvärdering. I Norge. Norska arbetsgivare frågar särskilt efter svenskar när de ska anställa, skriver norska tidningen Dagsavisen. "De har en annan arbetsmoral. De är lojala, vana att jobba på olika platser och är flexibla. De är inställda på att jobba hårt",
säger Gry Ljöterud på norska Manpower.
Tänka sig!