Hem till "världens bästa arbetskraft"
HEMVÄNDARE. Svensk arbetskraft är konkurrenskraftig och det är lönsamt att driva företag i Sverige. Flera utflyttade företag har återvänt hem efter äventyrliga utlandsår och gör nu fantastiska vinster. Och en del kom aldrig iväg. Fackets löntagarkonsult lyckades stoppa äventyret.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Inte alla dock. Inte de företagare som prövat lyckan utomlands, funnit den svårfångad och återvänt hem.
Atlas Copco är ett framgångsrikt globalt företag med tillverkning i 14 länder, men med huvudkontoret i Sverige och som också valt att flytta hem delar av produktionen och hela fabriker från Kanada, Tyskland och USA. Hem till Örebro. Det gäller tillverkning riktad mot gruv- och anläggningsindustrin. Och det som var trögt i Portland, USA går som smort i Örebro. Produktionen av stora Wagnertruckar har ökat kraftigt, ny fabrik är på gång och verksamheten är oerhört lönsam.
Atlas Copcos vinst för 2005 ligger på 6,6 miljarder kronor. En ökning med två miljarder kronor på ett år. Affärs- och finanstidningarna är imponerade och aktien står högt i kurs. Upp närmare 90 procent på ett år.
Industrimannen Carl Bennet är en annan som tagit hem produktion från USA till Sverige. Vid en föreläsning i Piteå hyllade han den svenska arbetskraften med följande ord: "Världens bästa personal. Den är självgående. Välutbildad, kunnig, kompetent och handlingskraftig ".
Det var nästan så att man som åhörare fick nypa sig i armen. Carl Bennet upprörs över utförsäljningen av svenska storföretag till utlandet och efterlyser långsiktigt ägaransvar. Han gav
Sören Gyll på nöten för att han sålde ut Procordia och Pharmacia och han åkte ut ur gasbolaget Agas styrelse sedan han försökt stoppa försäljningen av bolaget till tyska Linde.
Carl Bennet var också den som åtog sig det delikata uppdraget att leda "Projekt Rädda Boliden". Och det gick ju bra. Minst sagt. Boliden flyttade hem 2001 efter fyra äventyrliga år i Kanada. En seger för den fackliga rörelsen som i två år argumenterat för att få bolaget att lämna Toronto och flytta hem. Ekonomin var vanskött och bolaget döende med sju miljarder kronor i skulder.
Carl Bennet satsade sin kompetens och 100 miljoner kronor i Boliden. På fyra år har bolaget rest sig från dödsbädden och levererade 2005 rekordvinst och, för första gången på länge, utdelning till ägarna. Bennet fick tillbaka nästan 13 av sina satsade miljoner kronor. Metallfacket med flera satsade också de miljoner i räddningsprojektet och har fått sin belöning. På drygt tre år har aktiekursen stigit med 800 procent.
Electrolux var på väg att lägga ned fabriken i Mariestad och flytta tillverkningen till Susegana i Italien, skriver tidningen Dagens Arbete. Sannolikt början till slutet för kylskåpstillverkning i Sverige. Flytten till Italien skulle sänka produktionskostnaden och öka vinstmarginalen.
Facken, som den här gången fick vara med i processen, kallade in löntagarkonsult som kunde visa motsatsen. Flytten skulle kräva omfattande investeringar i Susegana för att klara att ta över de nischade, helsvetsade kylskåp som produceras i den svenska fabriken. Trots tio procent lägre löner i Italien skulle Electrolux förlora på flytten. Electrolux kastade den egna förstudien i papperskorgen och köpte fackets och löntagarkonsultens. Alla fick inte behålla jobbet, men många blev kvar och framför allt, fabriken blev kvar i Sverige.
De anställda och deras fackliga organisationer kräver inte bara sitt. De känner också ansvar för företagen och för jobben. Svensk arbetskraft besitter kompetens av många slag. Ta vara på den. Ömsesidig tillit och respekt mellan näringslivet och facken gagnar båda parter och därmed hela samhället.