SCB:s april-rapport visade att 4 393 000 personer hade sysselsättning. Det var 156 000 fler än samma månad förra året. Många fler har fått jobb, men skaran i det av alliansen hårt lanserade utanförskapet har inte minskat. Fortfarande står drygt 25 procent av arbetskraften utanför arbetsmarknaden. Trots denna fantastiska uppgång saknar närmare 1,5 miljoner människor jobb.
I den här gruppen finns dem som av olika skäl inte vill eller kan ta ett jobb, men också dem som gärna jobbade om det bara fanns arbete att få och det var ju dem den borgerliga alliansen skulle hjälpa.
En god ide. Att de med utbildning, yrkeskompetens och erfarenhet sugs upp av arbetsmarknaden när konjunkturens hjul snurrar så det ryker är en självgående process. Det är de andra som behöver en regerings hjälp för att upptas i innanförskapet, men de har istället kickats ut från nedlagda Ams-program, ut till öppen arbetslöshet. Således har de långtidsarbetslösa ungdomarna på ett år ökat från 1 500 till 8 900. Uppgången har varit ännu högre, men sjunkit något de senaste veckorna.
I debatten om den försämrade a-kassan framhöll arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, m, att i hans regerings arbetsmarknadspolitik handlade det inte om sjuttio eller åttio procent av lönen i a-kassa. Här skulle vankas arbete och hundra procent av lönen. SCB använder uttrycket "sysselsatta" i sin arbetsmarknadsrapport. Men att vara sysselsatt är inte lika med att vara fast anställd på heltid och ha hundra procent av lönen. I synnerhet inte för kvinnor.
Påhuggen, deltidsjobben och timanställningarna ökar. Mer än hälften av de 156 000 nyanställda har tidsbegränsade jobb. Visstidsanställning. Ovisstidsanställning. För kvinnorna gäller det sju av tio jobb. SCB:s april-rapport visar dessutom att de undersysselsatta blir allt fler. Deltidare, timanställda som vill ha mer arbetstid, men inte får det.
Norrbotten följer i stort utvecklingen på riksnivå. Också här sjunker arbetslösheten, men är fortfarande högst i landet. Bland kvinnorna ökar arbetslösheten och de långtidsarbetslösa blir också de fler, framför allt de unga. Främsta orsaken är arbetsmarknadspolitiken med skrotade Ams-program i kombination med stora ungdomskullar.
Nästa år tänker regeringen Reinfeldt satsa åtta miljarder kronor på att befria tjänsteföretag från hela arbetsgivaravgiften. Bara den del som går till de anställdas ålderspension blir kvar. Den får inte röras. Ingeppet skulle ge sänkta priser, ökad efterfrågan och fler jobb. Men så blir det inte, enligt tidningen Riksdag & Departement.
Skatterabatten kommer oavkortad att gå till företagens vinster och staten förlorar 5,6 miljarder kronor i intäkter per år. En dryg miljon räddas i skatt på den ökade vinsten som skatterabatten ger. Otroligt. Finansdepartementet står för både förslaget och uträkningen.
Bilverkstäder, frisörer, skomakare och krögare är att gratulera, men Ams hade kunnat yrkesutbilda många arbetslösa för dom miljarderna. För att inte tala om boenden och jobb i den hårdslimmade vården och äldreomsorgen.