Uppdrag Granskning i SVT bjöd på skakande klipp ur den svenska verkligheten. En rad kvinnor som på olika sätt deltar i det offentliga livet läste upp brev de fått, med hot om mord, våldtäkt, lemlästning. En del brevskrivare beskrev utförligt hur de skulle gå till väga och fällde starkt negativa omdömen om kvinnornas handlingar och utseende. Det var, kort sagt, vidrigt.
- Det verkar finnas en sorts attityd hos en del av de som skriver att man kan skriva vad som helst. Att det här någon sorts frizoner. Att här gäller inte svensk lag och här kan man uttrycka sig hur som helst. Det är alldeles uppenbart att här har inte vårt samhälle hängt med i utvecklingen och markerat att vi har precis samma uppfattning om vad vi säger till varandra på nätet som annars, sade statsminister Fredrik Reinfeldt i SVT:s Gomorron Sverige. Helt rätt!
Det ingen kan drömma om att säga ansikte mot ansikte, det säger man framför skärmen där man sitter relativt skyddad från insyn och utan risk att tvingas möta den man kritiserar. Då kommer de svarta tankarna, de bisarra hoten, de sjuka utfallen. Nu är det ingalunda något nytt att hot slungas ut och att personer anklagas för groteska handlingar. Men på tidningsredaktioner fanns filter för den typen av inlägg. Alla måste uppge sitt namn för redaktionen och i nittio procent av de grövsta fallen var det ett påhittat namn. När attackerna blev för svavelosande eller grova tog redaktörer fram pennan eller kastade helt enkelt inlägget. Och det var tidningens ansvarige utgivare som bar ansvar för allt som trycktes. Om man publicerade en insändare där det felaktigt påstods att politikern NN misshandlade sin son fick utgivaren stå till svars, ibland i rätten.
Polisen har en grupp som ska jaga fildelare på nätet. Som juristprofessorn Mårten Schultz föreslog i Uppdrag granskning: Låt Ipredpolisen ta itu med näthatet. De har kompetensen. Och som Aftonbladet (ob s) konstaterar: yttrandefriheten måste ändå vara viktigare än underhållningsindustrins möjligheter att tjäna pengar. Näthatet har inte prioriterats i den polisiära arbetet men uppmärksamheten kring Uppdrag Granskning kan tvinga fram förändringar. Men självfallet är det inte bara en fråga för polisen.
"Hotmiljön debatteras äntligen i offentligheten. Nu måste regering och riksdag åter lyfta de fundamentala frågorna om yttrandefrihet och tryckfrihet. Hot och hat får inte tysta halva befolkningen." Det skriver Eva Franchell i en ledare i Aftonbladet.
Det enorma stöd som Nätkärlek fick visar att det finns en tyst majoritet som är beredd att agera mot näthatet. Dessutom finns det andra exempel på senare tid att människor mobiliserar mot hatets och illviljans kolportörer, för att använda ett klassiskt Palmecitat.