Härdsmälta i det gröna folkhemmet?
ENERGI. I Piteå kommun ska förnybar energi, inte kärnkraft, utvecklas och produceras. Regeringens öppnande för ny kärnkraft riskerar ändå att slå mot exempelvis vindkraftparken i Markbygden. Konkurrensen om miljarderna skärps. Starkast vinner.
Vad väljer investerarna att satsa sina miljarder på? Vindkraft och annan förnybar energi eller ny kärnkraft?
Foto: Drago Prvulovic / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Och det gör hon. För barnens skull. "Vi gör det för att vi älskar våra barn och barnbarn. Jag kommer inte stå och säga om tjugo år att jag såg vad som hände men inte gjorde någonting", sa hon tårögd och med bruten röst.
Att visa känslor är inte fel, men vad menar hon? Skulle Fredrik Reinfeldt (M), Jan Björklund (FP) och Göran Hägglund (KD) vägrat att uppfylla EU-kommissionens krav på Sverige att öka andelen förnybar energi med minst 49 procent fram till 2020? Eller sålde hon Centerpartiets hjärtefråga för möjligheten att få en knapp procent mer förnybar energi?
Jag har inte bytt åsikt, säger Maud Olofsson. Hon har bara bytt politik. Makt kräver offer och småpartierna låter sig ätas.
Det är samma Maud Olofsson som i februari 2005 på Svenska Dagbladets debattsida Brännpunkt skrev att "För centerpartiet är det en självklarhet att kärnkraften inte ingår i ett hållbart energisystem". Det är också andra gången hon gråter för kärnkraften och barnen.
På besök hos Åke Ortmark i TV8 2007 rördes hon till tårar när hon mindes hur hon tvingades förbjuda barnen att plocka bär sommaren 1986. Orsaken var kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och cesiummolnet som hittade vägen till hennes hemtrakter.
En forskarrapport visar att Maud Olofsson gjorde alldeles rätt när hon förbjöd barnen att plocka och äta av den sommarens ovanligt rika bärskörd. Cancerfallen ökar i norra Sverige och ökningen sker i det område där nedfallet av radioaktiva cesium-137 var som störst.
Den som studerat sambandet mellan cancer och radioaktivt nedfall är Martin Tondel, läkare och forskare i miljömedicin vid Linköpings universitet. En nyligen publicerad tysk undersökning visar på ökad cancer hos barn som bor nära kärnkraftverk.
En procent mer förnybar energi är i och för sig inte försumbart. Det motsvarar fyra terawattimmar. Dock finns det en hake. Och det är pengarna. Kärnkraften ska inte få något statligt stöd, däremot ska staten stötta utbyggnaden av förnybar energi. Det är gott och väl, men att stötta är en sak att finansiera fullt ut är en helt annan.
Avgörande för att vindkraftparker och biobränslen ska förverkligas är att det finns privat kapital att tillgå och även om det finns gott om pengar på sina håll är även den varan begränsad. Frågan är om den "gröna energin" vinner miljarderna i konkurrens med kärnkraftsbyggarna. Det är inte alls givet. Starkast vinner och kärnkraften har Svenskt Näringsliv och de rika kraftbolagen bakom sig. Vattenfall ligger i startgroparna för att bygga ny kärnkraft.
Ett annat högst betydande hinder är att det krävs omfattande utbyggnad av stamnätet för att transportera den el vindkraften snurrar ihop på Hästberget i Markbygden till konsumenterna söderut. Svenska kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg är uttalat kritisk. Hans inställning lär inte bli mer positiv när regeringen prioriterar nya ledningar till Europa för att ta emot, men framför allt för att sälja el.
Mycket talar mot kärnkraften. Den tar lång tid att bygga upp. Den är dyr. Förvaringen av det farliga avfallet är inte löst. Uranet är en ändlig resurs och var ska det brytas? I Australien eller i Arvids-jaur? Risken är ändå att utvecklingen och uppbyggnaden av förnybar energi kommer av sig, det gröna folkhemmet läggs i malpåse och glesbygden mister en livlina. Den sista?