Hårdare kraveller integration?
INVANDRING. Hoppet står till kvinnorna och invandrarna, sa SCB:s prognosmakare i slutet på 1980-talet. Det handlade om Sveriges framtida problem; bristen på arbetskraft. Invandrarna borde således ses som plantor på tillväxt att vårda och inte som ett problem att bekämpa med hårdare krav. Senast ut i det ärendet är moderaterna.
Bo Malmberg, professor och framtidsforskare, ser att invandringen får avgörande betydelse för Sveriges utveckling. Det gäller att ta vara på dess möjligheter.
Foto: Bjšrn Larsson Ask 30092
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Trion skriver om Sveriges "kravlöshet som accep-terar att arbetsföra människor - oavsett etnicitet och ursprung - under långa perioder lever på bidrag i stället för att fullt ut ta ansvar för sin egen försörjning."
Fullt ansvar för sin egen och familjens försörjning ska invandrarna ta genom att skickas dit där det finns jobb och bostäder. Dessvärre uppträder de två fenomenen högst sällan tillsammans.
Dessutom har invandrarna väldigt lätt att falla bort i arbetsgivarnas sorteringsmaskineri. En faktor de debatterande moderaterna tycks medvetna om, men längre ner i artikeln kommer de med en lösning: "Den nya och växande arbetsmarknaden inom den enklare tjänstesektorn måste tillåtas att växa sig stark." Som om invandrare till övervägande del är skickade att utföra enklare arbeten.
Sverige kommer att behöva sina medborgare, både infödda och invandrade, till kvalificerade arbetsuppgifter inom alla sektorer. Invandringen till Sverige är stor och det är inte utan svårigheter, men om invandrarna betraktas som den potentiella tillgång de är, blir det lättare. Samhällen behöver nya människor, nytt blod, nya kunskaper och erfarenheter för att överleva.
Norrbotten lider av ett befolkningsunderskott. Det dör fler än det föds. Förra året minskade länets befolkning med 1 284 personer. Utan invandringen hade minskningen blivit tre gånger större. De nya norrbottningarna har direkt ekonomisk betydelse för länet. Bidraget från staten påverkas och varje krona de tjänar och spenderar ger i sin tur intäkter till statskassan och näringslivet.
Invandrarna till Norrbotten var förra året lika många som antalet nyfödda. Här ligger länet före i utvecklingen, men om bara tre decennier antas den årliga invandringen till Sverige vara dubbelt så stor som antalet nyfödda. Om detta skriver Bo Malmberg, professor vid Stockholms universitet och forskningsledare vid Institutet för framtidsstudier och Charlotta Hedberg, fil dr vid Stockholms universitet, på DN Debatt dagen efter moderaternas inlägg.
De skriver utifrån sin färska rapport om invandringens utmaningar där möjligheterna övertrumfar problemen. Invandringen ses som viktigare för landets utveckling än barnafödandet och det gäller för Sverige att bättre ta vara på kompetensen och potentialen hos dessa människor, de flesta i 20 30-års-
åldern. Och också låta dem få rättvis del av det de utför och tillför i samhället och arbetslivet. För att klara den integrationen krävs inte minst ett starkt fack.
Rapporten är gjord på uppdrag av regeringens globaliserinsgråd och makthavarna får förslag på åtgärder. Rapportförfattarna vill exempelvis att Sverige hjälper till att bygga upp utbildningar i kommande stora utvandringsregioner. Dit hör Afrika. Utbildningar som svarar upp mot behovet hos invandringsländerna. Onekligen en intressant tankegång.
Istället för att skicka faster Aina till Ukraina,
pessimistkonsulten Ronny Erikssons vision av Sveriges framtida åldringsvård, skulle moster Klara vårdas av sköterska från Sahara.
Än finns det hopp.