Hård strid om a-kassan stundar
PROTESTER. Fackförbunden oroar sig i onödan. Jobben kommer, säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, apropå protesterna mot försämrad a-kassa. Han har rätt. Jobben kommer. Konjunkturinstitutet pratar om en formidabel ökning av sysselsättningen under tredje kvartalet. Men det har inte ett jota med den borgerliga politiken att skaffa.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Byggsektorn har brist på arbetskraft, men tillväxten väntas avta redan under de närmaste månaderna. En orsak till det är helt klart regeringens planer på att från årsskiftet avskaffa allt statligt stöd till byggande av hyreslägenheter. Till och med redan beviljat stöd kommer att bantas.
Handeln seglar ännu i medvind. Försäljningen går bra, fler anställs och handeln har inga problem att hitta lämplig arbetskraft. Misstanken att en fet a-kassa håller folk borta från arbetsmarknaden är ogrundad. Handeln är den bransch som först får känna av hushållens minskade köpkraft när a-kassan försämras, trafikförsäkringen och hyran höjs.
Riksdagens utredningstjänst har, på socialdemokraternas uppdrag, räknat ut hur regeringen Reinfeldts fördelningspolitik kommer att slå. Inte oväntat går 88 procent av skattesänkningarna till dem som redan har mest, medan de som har minst får nöja sig med återstoden, 12 procent. Några som helst garantier för att de rikaste ska använda skattesänkningar till konsumtion finns inte. Mer troligt är att de ökar på sitt sparande, medan låginkomsttagarna,som behöver varenda krona för att få månadsbudgeten att gå ihop, får ännu mindre pengar att köpa för.
Tjänstesektorn klagar faktiskt på svårigheter att hitta lämplig arbetskraft. Det man har brist på är främst arkitekter och byggkonsulter. Inte precis de grupper man ser framför sig när politiker pratar om de som lever i utanförskap, de som står längst bort från arbetsmarknaden.
De lågutbildade, de övertaliga som fått gå när företagen fusionerat och slimmat, 50-plussarna med hjärtinfarkt och utslitna leder som kan jobba halvtid eller bara några timmar. Som varken har jobb eller sjukersättning. Vem efterfrågar dem? Hur ser deras arbetsmarknad ut? Hur ser deras framtida ekonomi ut? Är det dom som arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och hans regering har tänkt sig ska klippa gräsmattor, skotta snö och städa hemma hos andra?
Jobben kommer, säger Littorin i ett försök att dämpa brasan den borgerliga regeringen tänt genom att snabbt tvinga fram avsevärda försämringar i a-kassan. Ingrepp som framför allt missgynnar kvinnorna och ganska snart pressar redan låga löner. Ja visst. Jobben kommer. I augusti i år hade 93 000 fler jobb än samma månad förra året. Tredje kvartalet blev starkare än väntat. Sysselsättningen ökade med 50 000 personer. En formidabel ökning, säger Konjunkturinstituts prognoschef Mats Dillen.
Med allt detta har den borgerliga regeringen inte ett jota att skaffa. Den lever vidare i tron allt måste bli sämre, för då blir det så mycket bättre sen. Exempelvis 2008 då regeringens jobbsatsningar ska komma. Då, när de arbetslösa redan lidit under den försämrade a-kassan ett år. Regeringen är numera ganska ensam om sin cyniska teori. Den nordiska modellen, inte minst den svenska, har uppmärksammats inom EU som den enda som kan förena hög effektivitet med stor rättvisa och inom OECD ses inte längre försämrad arbetsrätt och sänkt a-kassa som enda vägen till hög sysselsättning.
Tyvärr har Sverige fått en regering som är kvarsittare i nyliberalismens misslyckade skola. Försämringen av a-kassan handlar om att försvaga löntagarnas makt. Facket och löntagarna har all rätt att protestera och ta strid. Och strid blir det.