Handeln i Piteå missar 200 miljoner
TILLVÄXT. Piteå kommuns tillväxtkontor avfärdas som i princip odugligt av Företagarna i Piteå. Mot detta talar Svenskt Näringslivs färska studier där Piteå hamnar på mycket bra placeringar. Handeln i Piteå tycks däremot underutvecklad. Ett par hundra miljoner kronor rinner årligen ut ur kommunen.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Färska studier som Svenskt Näringsliv genomfört och publicerat visar en positivare bild av Piteå. På 2005 års rankinglista över företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner hamnar Piteå på 123:e plats. Tre steg högre upp lägger sig Boden. De två är de enda Norrbottenskommuner som hamnar på listans övre halva. Luleå återfinns på 174:e plats och numera storfräsaren Haparanda på 185:e plats. Stockholm lägger sig på 133:e plats. Företagsklimatet är inte allenarådande för tillväxt. Entreprenörsandan betyder mer. Efterfrågan mest.
I en annan färsk studie visar Svenskt Näringsliv att Norrbotten befäster sin ställning som länet med den starkaste tillväxten i riket. Störst är trycket i Luleå, som för övrigt tillsammans med Köpenhamn är Nordens hetaste område enligt SCB:s novemberrapport.
Som femma på rankinglistan över tillväxten i rikets kommuner återfinns Piteå. Det går bra för företagen i Piteå och optimismen är på topp. På bästa-listan finns självfallet också Haparanda och Malmfältskommunerna Kiruna och Gällivare.
Handeln är Piteås svaga punkt. Handelns utredningsinstitut visar i en studie att Piteå har ett kraftigt underskott i handeln. I kommunen finns underlag för en årlig försäljning av dagligvaror (mat, hygienartiklar, tidningar med mera) för 897 miljoner kronor, men det verkliga resultatet stannar på 833 miljoner kronor.
Försäljningen av sällanköpsvaror (möbler, kyl- och frysskåp, spisar, teveapparater, skor, kläder och dylikt) skulle kunna ligga på 944 miljoner kronor per år, men stannar vid 803 miljoner kronor.
Totalt försvinner drygt 200 miljoner kronor ut ur kommunen. Det kan vara mer och det kan vara mindre, men på ett ungefär ska det stämma uträknat på befolkningens ålder och inkomst. Vem vinner miljonerna?
Frågan förefaller enkel att besvara. Luleå är den stora vinnaren i kommunkriget om länsbornas pengar. Luleå ligger i och för sig back 91 miljoner kronor på försäljningen av dagligvaror, vilket i och för sig är förbryllande, men tar igen med råge på sällanköpsvaror. Här ligger kommunens handlare på plus 357 miljoner kronor.
Även om Piteå ligger back på dagligvaror har handeln ryckt upp sig i den grenen jämfört med tidigare år och det beror ganska säkert på etableringen av stormarknad inne i stan. Vilken betydelse Ica:s etablering har återstår att se. Den finns inte med i studien.
Således är det framför allt detaljhandeln som behöver ryckas upp. Där finns pengar att hämta och där finns arbetstillfällen. Gallerian som ska börja byggas i vår blir ett välkommet lyft för handeln. Piteå har en fin stadskärna och förhoppningsvis finns det expertis som bevakar att den planerade gallerian smälter in i miljön och höjer värdet på mer än ett sätt.
Man må tycka vad man vill om stormarknader och gallerior, av allt att döma är det vad majoriteten av kunderna vill ha. Och som tidigare sagts; Pitholmsprojektet med inriktning mot hästnäringen måste komma till stånd. Piteå har inte råd att avstå. Det är en satsning som ökar inpendlingen och stöttar handeln och övrig service. Och travtävlingar, om än med spel om pengar, är i alla fall mer tilltalande än ett kasino.