Halonen lär få nytt förtroende
Val. Den 15 januari är det presidentval i Finland. När rösterna har räknats kommer tveklöst sittande president, den enormt populära Tarja Halonen, få fortsatt förtroende för en andra mandatperiod som landets president.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Tarja Halonen styrka ligger dels i hennes egen politiska fingertoppskänsla, dels i att hon genom sin popularitet gjort inbrytningar bland många borgerliga väljare. Inte minst i storstadsområdena. Framförallt bland kvinnor. När hon valdes förra gången var det också som Finlands första kvinnliga president.
Samtidigt visar den politiska utvecklingen i Finland att dagens urbana väljare inte längre är låsta i socialistiska eller borgerliga block utan ser till det politiska kunnandet och till sakfrågorna mer än till föråldrade politiska låsningar.
Breda koalitioner och konsensus är en viktig del i finsk politik. Här kan vänster och höger samlas i en gemensam regering för landets bästa. Detta utan gny. Här hemma har vi istället i motsvarande grad cementerat de politiska blocken. Sannolikt till mer skada än nytta .
Sedan ska erkännas att det inte alltid är lätt för de finska väljarna att hitta skiljaktigheter mellan olika kandidater, så också i den pågående presidentvalskampanjen. Halonen har varit helt överlägsen och hennes utmanare mer än bleka. Några konfrontationer värda namnet har inte hittills förekommit. Bara det märkligt.
Avgörande inför nästa söndags presidentval blir också, enligt opinionsundersökningarna, att många kvinnor med borgerliga sympatier hellre ser Halonen som republikens president än någon av de utmanande herrarna, centerpartisten Matti Vanhanen och samlingspartiets Sauli Niinistö. Så Finland lär fortsatt få en kvinna och en Tarja Halonen som republikens elfte president.
Tarja Halonen är en grundtrygg politiker. Innan hon valdes till president var hon både socialminister och justitieminister, innan hon blev utrikesminister.
Dessutom har hon tveklöst, och i alla lägen, stått upp för traditionella socialdemokratiska värden som välfärd och rättvisa.
Något som uppskattas i ett Finland som tillhör de länder i EU-kretsen som tillsammans med Sverige i dagsläget har den snabbaste ekonomiska tillväxten. De goda tiderna bör komma alla till del. Inte bara dem med Nokia-aktier, menar hon.
Halonen har dessutom framstått som en mer spontan och folklig politiker än sina utmanare. I media har man försökt utmåla henne som maktfullkomlig och som en kontrollmänniska som har lätt att fatta humör, men inte ens denna nidbild har fått hennes popularitet att falna bland breda folklager.
I samband med en grundlagsändring inför förra presidentvalet begränsades presidentmakten något. Framförallt vid regeringsbildningar. Utrikespolitiskt finns merparten av det tidigare starka inflytandet kvar. Finlands president är även fortsättningsvis landets ÖB, men i inrikespolitiken har initiativrätten blivit något kringskuren.
Även om makten naggats i kanten från Kekkonens maktfullkomliga dagar är presidentämbetet självfallet fortfarande tungt. Presidenten har inte förminskats till en representativ figur, utan är fortfarande ett ämbete med stor betydelse för det finska samhällets utveckling.
Tarja Halonen kommer fortsättningsvis att ge presidentrollen det innehåll som medborgarna vill se. Det är kunnandet och auktoriteten i ämbetet som bestämmer dess styrka. Hon kommer att fortsätta vara en utmärkt president för hela Finland under ytterligare en valperiod.