Den 1 juni 2009 föddes ett nytt fackförbund. Grafikerna och Skogs- och träfacket gick samman. Nya GS Facket tog plats på svensk arbetsmarknad. Det nya förbundet organiserar 50 000 anställda på företag i bland annat skogsbruk, träindustrier och grafisk bransch.
Under fredagen samlas ombud för alla dessa medlemmar i Aros Congress Center i Västerås för en tre dagar lång kongress. De ska staka ut riktningen för GS Facket för de kommande åren. På dagordningen står bland annat avtals- och näringspolitik.
"Dessutom ska ombuden diskutera hur vi ska bygga en stark och hållbar facklig organisation för framtiden", säger förbundsordföranden Per-Olof Sjöö.
Sjöö tycks sitta säkert i sadeln som förbundsordförande. Men det kan bli andra förändringar i förbundstoppen under kongressen. Många medlemmar vill att förbundsledningen ska bli aktivare och synas mer i samhällsdebatten – icke minst i diskussionen om skogs- och industripolitiken. Förbundet organiserar anställda med direkta kopplingar till Sveriges gröna guld, skogen. Deras jobb och inkomster hänger på hur det går för skogsbolag, trähusfabrikanter och andra företag.
Skogspolitiken befinner sig dessutom nu i ett formativt skede. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) är i full färd med att utforma ett nationellt skogsprogram.
”Skogsnäringen är en viktig del i målet att nå Europas lägsta arbetslöshet år 2020”, säger Bucht i en tidningsintervju.
Det är en helt riktig ambition. Skogsnäringen är allt annat än ”basically gone” – i praktiken borta, som tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt (M) sa om svensk industri på det internationella toppmötet i Davos 2013.
Skogen fortsätter att vara en fantastisk bas för jobb och exportinkomster. Skogsindustrin ger arbete åt nära 60 000 personer i Sverige. Tillsammans med sina under leverantörer skapar skogsindustrin uppemot 200 000 arbeten. Den har ett exportvärde på 120 miljarder kronor.
Skogen är och förblir en nationaltillgång. Även de som bor i Täby, Nacka och Solna har glädje av att de norrländska skogarna fortsätter att dra in export- och skatteinkomster till Sverige.
Ett mer aktivt skogsbruk är dessutom fullt förenligt med miljö- och naturvårdsintressen. Landsbygdsministern brukar peka på att det går att avverka betydligt mer än i dag. Varje år är tillväxten i de svenska skogarna 120 miljoner kubikmeter. Men vi avverkar bara cirka 85 miljoner kubikmeter skog.
2014 presenterade även SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, en rapport som visar att ett mer aktivt skogsbruk gör nytta för miljön och klimatet. För varje skördad skogskubikmeter undviks utsläpp till atmosfären med nästan ett halvt ton koldioxid, enligt SLU-rapporten.
Det är hoppingivande för både jobb- och miljöpolitiken. Det visar att det är möjligt att förena röda och gröna mål i skogspolitiken. Men det räcker inte med att politiker, industrifolk och miljöaktivister talar om skogen och dess värden.
Även GS Fackets och löntagarnas perspektiv behövs i diskussionen om regeringens nya skogspolitik.